Många av de dinoflagellater som är kända för att vara skadliga förekommerendast en kort period i vattenmassan. Resten av tiden tillbringar de som ettvilstadium, vilken kallas för cysta och kan liknas vid ett frö. Cystorna
sjunker till botten och klarar av att ligga i dvala under lång tid och undersyrefria förhållanden. Att de är tåliga innebär också att de av misstag kanföras med båtar (i barlastvatten som används för att stabilisera fartygen)
mellan olika länder.

Avhandlingen handlar om de cystproducerande dinoflagellaterna som finns på den svenska västkusten och deras ekologi, det vill säga de faktorer som kan tänkas påverka dem. En inventering presenteras, som beskriver vilka arter som återfinns och i vilken mängd de förekommer. Detta jämförs med de undersökningar som gjorts i andra länder. En ny metod för att undersöka vilka levande mikroorganismer som döljer sig i prover från havsbotten och
från barlastvatten i fartyg beskrivs också. Genom odling av obehandlat sediment visades att en enda tesked av sediment från havsbotten kan innehålla mer än trehundra olika arter av mikro–organismer. Inte bara dinoflagellater kan odlas på detta sätt utan också många andra mikroskopiska
växter och djur. Bland de dinflagellater som förekom på den svenska väskusten var flera av släktet Alexandrium, som är kända över hela världen eftersom de kan orsaka paralytisk musselförgiftning – en mycket allvarlig förgiftning som kan leda till döden hos människor. Endast en gång har detta
gift uppmätts över gränsvärdet i svenska musslor, men denna undersökning visar alltså att detta är vanliga organismer som finns här på våran kust.

Dinoflagellaternas cystor har hos vissa arter ett mycket hårt skal som kan bevaras i miljontals år som så kallade mikrofossiler. Dessa används till exempel då man letar efter olja. Detta har lett till att man betraktat
cystorna som oförstörbara. Men det är bara vissa arter som har ett skal som bevaras på detta sätt. Skalen till många av de giftiga sorterna är inte kända för att fossiliseras. En del av avhandlingen behandlar denna fråga.
Först genom en helt teoretisk artikel som utvecklats i analogi med vad man känner till om landväxters frö, hur dessa bevaras, äts upp etc. Sedan beskrivs ett experiment där dinoflagellatcystor koncentrerats ur naturligt
sediment från västkusten och sedan getts som mat åt djur som är vanligt förekommande på botten i samma område. Försöket genomfördes på laboratorium och under förhållanden sådana att resultaten kunde redovisas med statistisk
säkerhet. Resultaten visade att de cystor som inte är kända för att bevaras som fossiler minskade i andel (det vill säga de blev förstörda av att ätas upp) medans de fossiliserbara arterna ökade i andel (de klarade bättre av
att bli uppätna). De giftiga cystorna var en mycket liten andel av de totala antalet cystor i försöket och ingenting kan sägas om hur känsliga just de är. Men utifrån studier i litteraturen kan man se att till exempel Alexandriumarterna inte fossiliseras och att de förkommer i större mängd i
syrefria bottnar. Detta innebär att övergödning med döda bottnar till följd kan orsaka en ansamling av giftiga alger. När dessa cystor virvlas upp, till exempel av en storm, så riskerar vi att få en giftig algblomning.

Du kan också läsa pressmeddelandet på Internet:
http://www.science.gu.se/press/agneta_persson.shtml

Agneta Persson, Botaniska institutionen avser att disputera för att avlägga filosofie doktorsexamen i Marin botanik vid Göteborgs universitet med avhandlingen ”On the ecology of cyst-producing dinoflagellates at the Swedish west coast”. Disputationen äger rum fredagen den 23 november 2001
kl. 10.00, i Botaniska institutionens föreläsningssal, Carl skottsbergs Gata 22 B, Göteborg.

Agneta Persson, Göteborgs universitet
Botaniska institutionen, Marin botanik
Telefon: 0240-300 61, E-post: agneta.persson@marbot.gu.se

Tanja Thompson, Informatör
Göteborgs universitet
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Telefon: 031-773 4857, Fax: 031-773 4839
E-post: mailto:tanja.thompson@science.gu.se
Webbplats: http://www.science.gu.se

Presskontakt:

Ulrika Lundin

Telefon:

031-786 6705

Mobil:

070-775 8851