EU:s uppmaning till Youtube och Netflix häromveckan att sänka videokvaliteten för att undvika ett kraschat internet i Corona-tider var ganska onödig, enligt professorn i internetsystem Maria Kihl. ”Men för de båda streamingjättarna blev den ett utmärkt tillfälle att tjäna lite mer pengar”, säger hon.

– Kanske vill EU visa att man göra något. Istället avslöjar man en okunskap om hur internet fungerar, säger Maria Kihl som är professor i internetsystem vid LTH, Lunds universitet.

Om hemmanäten blir överbelastade, nu är allt fler befinner sig hemma, beror det inte på att exempelvis Netflix skickar ut film i för hög upplösning, förklarar hon, utan förmodligen på att det finns begränsningar antingen i det egna wifit eller i accessen till internet.

Lösningen för den som får saggigt bredband där hemma kan då vara att koppla sig direkt med sladd till hemmaroutern, vilket löser problemet med ett dåligt wifi. Eller öka hastigheten på bredbandsabonnemanget, vilket löser problemet med för dålig internet-access.

– Det är sant att belastningen på näten minskar om Netflix och Youtube sänker kvaliteten på sina videoströmmar. Men det är en onödig åtgärd eftersom Internet inte kommer att ta slut. Hela grundidén med internet är att det ska vara skalbart, säger hon.

Internet kan liknas vid vägnätet, förklarar hon. Om det blir trångt på en sträcka kan trafiken ledas om. Huvudlederna består av ett stort antal så kallade kärnnät som sedan accessnät i flera nivåer kopplar till. Många organisationer och större företag har sina egna nät. Svenska universitet har till exempel ett eget gemensamt fibernät som heter Sunet.

– Däremot har ju en del sajter, till exempel Folkhälsomyndigheten, kraschat eftersom de inte haft tillräckligt mycket kapacitet, men det brukar ju gå att lösa eftersom de flesta sajter idag körs hos moln-operatörer där man enkelt kan skala upp kapacitet.

Maria Kihl tar ett näraliggande exempel:

– Nu när många lärare plötsligt börjat använda universitetets upphandlade undervisningsplattform för att klara distansundervisning blev det överbelastning. Men det var inte på grund av bristande nätkapacitet, utan för att svenska universitet i upphandlingen skrivit kontrakt om ett visst antal parallella möten. Det fick man snabbt förhandla om.

Det finns EU-länder där internet-infrastrukturen är sämre än i Sverige, men även där är det ganska låg sannolikhet för att internet-kapaciteten plötsligt skulle ta slut.

Det var i förra veckan som EU:s kommissionär för den inre marknaden, Thierry Breton, gick ut och vädjade Netflix, Youtube och allmänheten att sänka kvalitén på den strömmade videounderhållningen. I samma veva lanserade Breton hashtaggen #SwitchToStandard. Både Netflix och Youtube var snabba att hörsamma hans begäran.

– Inte så konstigt, kanske. Varför skulle de tacka nej till ett erbjudande att utan kostnad sänka videokvaliteten? De minskar sin egen nättrafik och därmed sina kostnader medan intäkterna inte påverkas.

För mer information, kontakta Maria Kihl, professor i internetsystem vid LTH, Lunds universitet, +46 46 222 90 10 , +46 76 141 73 75 maria.kihl@eit.lth.se

Presskontakt:

Jonas Andersson

Telefon:

Telefon: 046-222 70 17

Mobil:

0727-385858