Inte bara synen utan också luktsinnet verkar vägleda fåglar som söker ätbara insekter och andra kryp i odlingslandskapet, enligt en ny studie från SLU. Denna nyskapande forskning visar att fåglar som letar efter en bra matplats använder dofter som växter avger vid insektsangrepp. Det här är ekologiskt intressant, men det har också praktisk betydelse eftersom jordbruksfåglar äter både skadeinsekter och deras naturliga fiender.

Diana Rubene och hennes kollegor på SLU forskar inom ett relativt nytt område – hur fåglar använder kemiska signaler som växter sänder ut. Det finns bara enstaka studier sedan tidigare, bland annat har en forskargrupp från Netherlands Institute of Ecology visat att talgoxar kan känna på doften om det finns larver i ett träd.

SLU-forskarna ville undersöka vilken roll växtdofter har för samspelet mellan fåglar, grödor och insekter i odlingslandskapet. För att studera det satte de ut skålar med mat i åkerkanter utanför Uppsala. Ibland kunde fåglarna välja mellan tre skålar med synlig mat (syrsor och mjölmask), varav en dessutom innehöll en doft som växter sänder ut när de angrips till exempel av bladlöss (metylsalicylat). Ibland var maten dold, men också då var en skål även försedd med växtdoften. Forskarna bevakade skålarna med kamera för att se vilken som först skulle besökas av fåglar.

– Både när maten var synlig och när den var dold gick de först till den skål som också innehöll doft, berättar Diana Rubene, forskare på institutionen för växtproduktionsekologi.

Doften som forskarna använde utsöndras av till exempel korn och vete när de angrips av bladlöss. De stora fåglar som ingår i studien – olika kråkfåglar och trastar – äter inte bladlöss men däremot äter de större insekter som äter bladlöss, till exempel spindlar och jordlöpare. Det verkar som om fåglar använder doften som en signal på att deras mat också kan finnas där.

– Att lukten var viktig när maten inte syntes är intressant, men mest överraskade blev vi av att lukten spelade en stor roll även när det fanns synlig mat. Vi hade gissat att när fåglarna såg att det var mat i alla skålar så skulle doften inte spela någon roll, säger Diana Rubene.

En av matskålarna i försöket innehöll citrondoft för att kunna utesluta att fåglar dras till vilken doft som helst. Men den doften verkade fåglarna inte bry sig om.

– Det vi har registrerat är vilken skål fåglarna kom till först. Sedan åt de givetvis upp all mat som fanns där. De är ju smarta, säger Diana Rubene.

Forskarna testade också vad fåglarna föredrog om de fick välja mellan att använda enbart syn eller enbart doft – synliga plastspindlar och en tom skål med bara doft. Då valde de låtsasmaten i första hand. Det verkar ju också vara det bästa om man ska satsa på ett säkert kort – även om det i just det här försöket måste ha varit en besvikelse för fåglarna.

Dessa vanliga fåglar är viktiga för det ekologiska samspelet i jordbrukslandskapet. Att de äter upp bladlössens fiender kan påverka hur väl den biologiska bekämpningen fungerar på åkern. Men de äter också upp olika typer av skadeinsekter. Fåglarnas närvaro kan alltså från människans synvinkel vara både bra och dålig för jordbruket.

– Den här kunskapen gör att vi kan förstå fåglarna bättre och hur de påverkar jordbruk och biologisk bekämpning. Men det krävs mer forskning innan vi har den fulla bilden, säger Diana Rubene.

Fakta om fåglar och deras luktsinne

  • Fåglar ansågs länge ha ett dåligt utvecklat luktsinne och det började inte studeras på allvar förrän under 1950-talet.
  • De första fåglarna som blev kända för att ha väldigt bra luktsinne var albatrosser, amerikanska gamar, oljefåglar och kivin.
  • Luktsinnet är särskilt välutvecklat hos havsfåglar (Procellariiformes). De söker upp födorika områden i havet med hjälp av doften av dimetylsulfid (DMS) och kan lukta sig hem till sina kolonier och egna bon på natten.
  • Den senaste forskningen fokuserar på fåglars förmåga att upptäcka och undvika lukten av rovdjur och betydelsen av växters doftsignaler för insektsätande fåglar.
  • Det är helt klart att luktsinnet är viktigt för fåglar på många sätt, men utforskandet av dess betydelse är ännu i sin linda.

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Källa ska anges.)

Två kråkor har hittat till försöket. Bilden har tagits av övervakningskameran. Foto: SLU

Vetenskaplig artikel

Disentangling olfactory and visual information used by field foraging birds, Ecology and Evolution. Diana Rubene, Malin Leidefors, Velemir Ninkovic, Sönke Eggers, Matthew Low.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/ece3.4773

Kontakt

Diana Rubene, forskare
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU
018-67 23 77, diana.rubene@slu.se

Presskontakt:
Mikael Jansson
Telefon:
018-67 14 56
Mobil:
073-3707111
Epost:
Mikael.Jansson@slu.se