Det kan bli fler benämningar att lära sig. Världshälsoorganisationen WHO har visat intresse av att göra Umeåenheten till ”Collaborative Centre for International Public Health Training”, ett tecken på att enheten på allvar gjort sig synlig ute i världen.

Professor Stig Wall, som leder verksamheten, berättar att söktrycket har ökat i takt med internationaliseringen. Till höstens intag fanns 110 sökande till de 24 utbildningsplatserna, förra hösten var det 75 och hösten 1999 sökte 50. Till dags dato har programmet följts av studenter från Asien, Afrika, Europa samt Syd-, Mellan- och Nordamerika. Ungefär hälften av de antagna är svenskar, men de ickesvenska studenternas andel av examinationen är något högre eftersom flertalet svenskar pga. yrkesarbete studerar på deltid under längre tid.

– Det här är inte u-landsbistånd utan forskningssamarbete, understryker Stig Wall. Det är ett bistånd också till oss själva, en hjälp att förstå de globala hälsoproblemen.

Det övergripande ämnet och den gemensamma nämnaren är ”hälsa i ett globalt perspektiv”. Inom den ramen ger studenternas olika ursprung och bakgrunden en stor variation, t.ex. när det gäller ämnena för deras examensarbeten – från förekomst, behandling och förebyggande av infektionssjukdomar i utvecklingsländer till förtidspensionering av kroniskt luftvägssjuka i Norrbottens län.

Magisterprogrammet är en flexibel påbyggnad på 40-80 poäng, beroende på förkunskapsnivå. Studenter med medellång eller längre vårdutbildning kan i allmänhet nå magisterexamen efter 40-50 p. Utbildningen består av moduler på 5-10 p, alla på halvfart, vilket ger stora möjligheter att skräddarsy innehållet för den enskilde. Kurserna ges som distanskurser med veckolånga sammandragningar i Umeå så att deltagarna kan kombinera studierna med arbete på hemorten. Alla kurser har en starkt internationell prägel. Fallstudier och övningsuppgifter bygger till större delen på forskning inom enheten, ofta med autentiskt material. Som alla magisterutbildningar avslutas denna med ett examensarbete på 20 p inom huvudämnet, folkhälsovetenskap.

Verksamheten blev eget forskarutbildningsämne 1987. Sedan dess har 27 disputationer ägt rum, varav nio under det senaste läsåret. Disputanderna kommer från snart sagt hela världen.

– Det ideala är när vi kan ha två doktorander som arbetar sida vid sida med kompletterande material och disputerar tillsammans, säger Stig Wall.

Ett exempel på detta visade sig när svensken Tobias Andersson och etiopiern Yemane Berhane disputerade samma dag, den 6 oktober 2000. Anderssons avhandling jämförde mödra- och barnadödlighet i 1800-talets Sverige med motsvarande förhållanden på Etiopiens landsbygd idag medan Berhane i detalj beskrev det senare problemet.

Forskningssamarbetet med Etiopien kring kvinnors hälsa på landsbygden är väl utbyggt. Umeå-doktoranderna har också studerat t.ex. HIV-spridning i Tanzania (Gideon Kwesigabo), våld mot kvinnor i Nicaragua (Mary Carroll Ellsberg) samt tuberkulos och könsfrågor i Vietnam (Eva Johansson).

Fler än 800 deltagare har gått någon av enhetens enskilda kurser, 70% av dem under de senaste fem läsåren. Populärast är epidemiologi, som ofta används som forskarutbildningskurs för svenska studenter.

Sammanlagt 360 internationella studenter har dessutom gått den treveckors sommarkurs i ”Epidemiology and Field Research Methods” som enheten ger inom Sommaruniversitetet; i många fall är den här kursen förberedande för magisterprogrammet. I maj-juni i år hölls den för 14:e året i följd.

Ytterligare upplysningar:

Stig Wall (professor) telefon 090-7851209 eller 070-6629075 fax 090-138977
e-post stig.wall@epiph.umu.se

Anders Emmelin (studierektor) telefon 090-7852929 fax 090-138977
e-post anders.emmelin@epiph.umu.se

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805