En stor andel av den vuxna befolkningen har ett barn eller en förälder med kronisk sjukdom. Det innebär att vuxna i allt större utsträckning måste hantera den närståendes sjukdom samtidigt som de befinner sig mitt i arbetslivet. Det hela försvåras ytterligare av minskade resurser inom vår sociala välfärd. ”Vad får det för konsekvenser på hälsa och arbetsliv hos de vuxna? Det vill vi i forskargruppen undersöka”, säger Ayako Hiyoshi, epidemiolog inom Region Örebro län.

Att en familjemedlem får en kronisk sjukdom innebär ofta stress för den vuxna. Genom ny kunskap inom forskningsområdet hoppas forskarna öka möjligheterna för de anhöriga att bibehålla både hälsa och ett väl fungerande arbetsliv.

– Det är stressande att se närstående bli sämre och sådan stress kan påverka anhörigas hälsa negativt. I förlängningen kan det påverka arbete och inkomst för familjemedlemmarna samt skapa fysisk och psykisk stress som leder till olika konsekvenser, säger Ayako Hiyoshi, docent och epidemiolog på klinisk epidemiologi och biostatistik vid Universitetssjukhuset Örebro.

Hemtjänst eller vård på institutioner skulle kunna minska sådana negativa effekter hos den enskilde men i dagsläget finns det för lite forskning på området.

– Antalet äldre som drabbas av sjukdom förväntas tyvärr fortsätta öka framöver. Det är därför vi vill göra den här forskningen, säger Ayako Hiyoshi.

Registerdata ska analyseras

I forskningen kommer de använda sig av registerdata från 1990 till 2018. I den finns bland annat området hälsa och utnyttjande av vård och socialtjänst samlad. De kommer titta på exempelvis sjukskrivning, arbetslöshet, socioekonomiska förhållanden och kön.

– Vi kommer att bedöma i vilken utsträckning den sjukes maka eller barn hjälper till på grund av de olika kroniska sjukdomarna. Vi kommer även att undersöka om det leder till negativa konsekvenser såsom sämre ekonomi genom att hjälpa den sjuka familjemedlemmen, avslutar Ayako Hiyoshi.

Faktaruta

Projekttitel: Arbetsmarknads- och hälsoproblem hos vuxna med en familjemedlem som har en kronisk sjukdom: vilken roll spelar familjeegenskaper och användandet av socialtjänsten?

Anslaget på 3,5 miljoner kommer från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte). Forskningsprojektet beräknas pågå i tre år.

I forskargruppen ingår även Scott Montgomery, professor och avdelningschef på klinisk epidemiologi och biostatistik vid Universitetssjukhuset Örebro, Katja Fall, docent och universitetslektor vid Institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet, Mikael Rostila, professor och prefekt vid institutionen för folkhälsovetenskap samt Alessandra Grotta, statistiker vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.

Vid ytterligare frågor kontakta
Ayako Hiyoshi 
Epidemiolog
Klinisk epidemiologi och biostatistik
Universitetssjukhuset Örebro
Region Örebro län
Mail: ayako.hiyoshi@regionorebrolan.se  
Telefon: 076 – 292 82 39 

Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) vann i år tidningen Dagens Medicins prestigefyllda utmärkelse Bästa universitetssjukhus.

USÖ vann den tyngsta kategorin medicinsk kvalitet, hade bästa resultat i kategorin överbeläggningar och presterar mycket bra inom tillgänglighet, ekonomi, patientenkäter och trycksår. USÖ utmärker sig också inom intensivvård, kärlkirurgi, hjärkirurgi och njursvikt.

USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.
 

 

Presskontakt:
Elin Abelson
Telefon:
072-1464995
Mobil:
019-602 66 56
Epost:
elin.abelson@regionorebrolan.se