Inom dagens tillverkningsindustri pratas det mycket om Industri 4.0, smart tillverkning och digitala tvillingar. Virtuella modellers roll har lyfts fram i och med framväxten av de koncepten, men har faktiskt använts i årtionden. Iman Morshedzadeh, doktorand på Institutionen för ingenjörsvetenskap på Högskolan i Skövde, har i sin forskning studerat hur det går att återanvända virtuella modeller och hur informationen sedan kan tas tillvara i ett PLM-system.

Många av dagens produkter är baserade på en virtuell modell – en digital version av en fysisk produkt. Virtuella modeller hjälper industrier att minska produkternas tid till marknaden (time to market, TTM) och förhindra misstag innan produktionsflöden implementeras. Designer och ingenjörer skapar och använder virtuella modeller dagligen, vilket tar mycket av deras arbetstid. Därför kan återanvändning av tidigare utformade virtuella modeller spara mycket arbetstid och kostnad för tillverkare.

– Men dagens virtuella modeller saknar mycket information, så att bara ha dem räcker inte för att återanvända dem. Vi behöver härkomstinformation om kriterier, antaganden och begränsningar, samt ha information om exempelvis syftet med den virtuella modellen, för att kunna utvärdera dem för återanvändning, säger Iman Morshedzadeh.

Forskning i samarbete med Powertrain Engineering Sweden

Det hela började för fem år sedan med en begäran från Powertrain Engineering Sweden (tidigare Volvo Cars). De behövde hitta ett sätt att strukturera och hantera data och information relaterad till en produkts livscykel, och i samma struktur inkludera virtuella modeller. Iman Morshedzadeh kom direkt på idén med att använda sig av PLM-system (Product Lifecycle Management).

– Att det blev just PLM-system som valdes ut som plattform beror på deras förmåga att integreras med olika typer av datateknik. På de flesta företag finns det redan ett PLM-system på plats, och dessutom är det platsen där alla viktiga data och processer som har att göra med produkten lagras.

På Powertrain Engineering Swedens motorfabrik i Skövde har Iman Morshedzadeh gjort all sin datainsamling, metodutveckling och testat sitt resultat. Han har sedan utvecklat en metod för att hantera virtuella artefakter, inklusive virtuella modeller och deras data, information och kunskap. Han har också designat en informationsmodell och implementerat den på ett PLM-system, med vissa tillägg.

– För att verifiera min modells användbarhet implementerade jag mina forskningsresultat i flera av Powertrain Engineering Swedens applikationsstudier.

Iman Morshedzadeh utvecklade också en ontologi för artefakter för virtuell teknik. Syftet var att hantera kunskap, utöver data och information, relaterad till virtuella modeller.

Hjälper industrier att digitalisera snabbare

Nu är den utökade PLM:en klar att användas, inte bara av olika tillverkare av PLM-system, utan även av leverantörer. Designer och ingenjörer kan genom PLM-systemet få mer omfattande information och kunskap om sina virtuella modeller och besluta om att återanvända dem i olika studier och experiment. Metoden hjälper industrier att bygga sin digitala tvilling och gå snabbare mot digitalisering och den fjärde industriella revolutionen.

I samband med covid-19-pandemin blev behovet av att använda informationssystem som PLM och arbeta på avstånd i den virtuella världen tydligare för industrier och tillverkare. Iman Morshedzadeh planerar därför att använda sin kunskap till att stötta fabriker.

– Med den vetenskapliga och tillämpningsbara kunskap jag fick under mina doktorandstudier planerar jag att arbeta i industrin och ge konsultationer till fabriker för att hantera deras virtuella artefakter.

Iman Morshedzadeh försvarar sin avhandling ”Managing virtual factory artifacts in extended product lifecycle systems” fredagen 9 april på ASSAR Industrial Innovation Arena i Skövde och via streaming.

Kontakt

Iman Morshedzadeh
Institutionen för ingenjörsvetenskap
iman.morshedzadeh@his.se

Vi är en modern högskola som präglas av en öppen och välkomnande atmosfär, förstklassiga utbildningar och internationellt konkurrenskraftig forskning. En plats där vi gör framsteg, varje dag.

Presskontakt:
Cecilia Renström
Telefon:
0500 448031
Epost:
cecilia.renstrom@his.se
Presskontakt:
Ulf Nylén
Telefon:
0500-44 80 61
Epost:
ulf.nylen@his.se