– Med forskarskolor kan Formas kraftsamla inom viktiga forskningsområden. Skolorna är värdefulla för dialogen och samverkan mellan doktorander och avnämare och ger ett internationellt perspektiv till forskarutbildningen, säger Rolf Annerberg, generaldirektör på Formas.

Utlysningen stängde 15 maj och totalt 18 ansökningar inkom. Ansökningarna har bedömts av en expertpanel bestående av fyra forskare med erfarenhet av forskarskolor i Sverige och Europa.

– Målet med forskarskolorna är att stimulera forskarutbildningen inom Formas områden. Vi behöver forskare till forskningsområden som är på framväxt. Dessutom stimulerar forskarskolorna i sitt upplägg till mång- och tvärvetenskap, säger Anna Ledin, huvudsekreterare på Formas.

De som beviljats medel är forskarskolorna inom:

Biomimetisk fiberteknik, 7,13 miljoner kronor
Huvudsökande: Christina Divne, Kungl Tekniska Högskolan, Bioteknologi. +46 8 553 78 296, divne@biotech.kth.se

Svensk skogsindustri står inför ett stort teknikskifte. Konkurrensen från länder med snabbväxande träd och billig arbetskraft gör att den traditionella skogsindistriella produktionen flyttar söderut, till Sydamerika och Asien. Därför måste skogsindustrierna i de nordiska länderna ändra inriktning från dagens bulkproduktion mot mer specialiserade nischprodukter. Biomimetisk fiberteknik, där forskarna söker efterlikna naturens biologiska system för att ta fram miljövänliga material med god prestanda, är en sådan utvecklingslinje.

Forskarskolan ska länkas till Strategiskt Forskningscentrum för Biomimetisk Fiberteknik (www.biomime.org), en tvärvetenskaplig forskningsmiljö kring uppbyggnad, modifiering och industriell användning av vedfibrer och deras beståndsdelar Forskarskolan erbjuder kurser i bl a skogsbioteknik, avancerad yt- och polymerkemi, biomaterial, materialdesign samt innovationssystem.

Hortikulturell mikrobiologi, 5,24 miljoner kronor
Huvudsökande: Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Hortikultur, +46 40-415336, beatrix.alsanius@ltj.slu.se

Hortikulturell mikrobiologi, (µHORT), är samspelet mellan hortikultur (trädgårdsvetenskap) och mikroorganismer. Hortikultur omfattar intensivproduktion av grönsaker, frukt, bär, vindruvor, svamp, medicinal- och krydd- samt prydnadsväxter, främst för färskkonsumtion. Mikroorganismer kan vara skadliga men också användas för att värna om en god miljö. De motverkar sjukdomsalstrare på trädgårdsväxter, de är aktiva vid omvandling av organiska strukturer som kan återanvändas som gödsel eller odlingssubstrat och de avgiftar förorenade jordar, vatten, luft eller restprodukter. Ofta sker detta i kombination med trädgårdsväxter (t.ex. vass i våtmarker eller luftrening med hjälp av prydnadsplanteringar i kontorslandskap).

Det finns också en del för oss människor skadliga mikroorganismer som trivs bland trädgårdsväxter -campylobacter, salmonella vinterkräksjukevirus och kolibakterier.

Syftet är att stärka forskning och forskarutbildningen inom trädgårdsvetenskap i samspel med nära relaterade områden (mikrobiologi, växtpatologi, livsmedelshygien, bioteknik) och industrin.

Hållbarhetsvetenskap – RESULTS. 5,9 miljoner kronor
Huvudsökande: Lennart Olsson, Lunds universitet, LUCSUS, 046-222 05 11, lennart.olsson@lucsus.lu.se

Detta projekt syftar till att skapa en stark tvärvetenskaplig plattform för doktorandutbildning med fokus på de två gränsskikten mellan naturvetenskaper och samhällsvetenskaper samt mellan vetenskap och praktisk handling. Initiativet bygger på en bred bas från sju institutioner vid fyra fakulteter och ett fakultetsoberoende centrum som sammanhållande enhet. Syftet är att främja teori- och metodutveckling inom ovan nämnda gränsskikt genom ett gediget utbud av kurser, workshops och seminarier. Doktorander rekryteras från deltagande institutioner men kurser kommer även att vara öppna för doktorander från andra miljöer i såväl Sverige som i utlandet.

Skogens skötsel och hållbara nyttjande, 3,68 miljoner kronor
Huvudsökande: Johanna Witzell, Sveriges Lantbruksuniversitet, Sydsvensk skogsvetenskap, johanna.witzell@ess.slu.se

De globala och nationella miljömålen förutsätter en övergång till miljömässigt hållbara skogsskötselmetoder. Ändrade klimatförutsättningar för tillväxt och biomassaproduktion och ökad efterfrågan på och förändrad användning av skogsråvaran innebär att samhällets efterfrågan på den skogliga kompetensbasen förändras. Forskarskolan ska bidra till att säkra kompetensförsörjningen inom skogsskötsel, stödja en hållbar tillväxt av Sveriges skogsbransch samt bidra till att behålla dess internationella konkurrenskraft

Tvärvetenskaplig avfallsforskning i Sverige- POWRES, 7,56 miljoner kronor Huvudsökande: Britt-Marie Steenari, Chalmers tekniska högskola, Kemi- och bioteknik, +46 31 772 28 90, bms@chalmers.se

POWRES fokuserar på de behov som samhället och näringslivet har inom avfallshantering och återvinning av resurser från avfall. Syftet är att stödja utvecklingen inom området genom att skapa ett koncentrerat nätverk av kompetenser och att erbjuda näringslivet vetenskapligt utbildade personer som har goda kontakter i industrin och som är förtrogna med innovationsprocessen. POWRES omfattar Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås; SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås samt IVL Svenska Miljöinstitutet.

För mer information:
Anna Ledin, 08-775 40 15, 0703-23 40 15, anna.ledin@formas.se
Jan Svensson, 08-775 40 51 , 070-495 05 10, jan.svensson@formas.se
Emilie von Essen, 08-775 40 38, 0733-50 31 61, emilie.von.essen@formas.se