Citytunneln i Malmö ökade inte pendlingen – förutom i Hyllie. Ny forskning reder ut vad de senaste årens storsatsningar på kollektivtrafik lett till.
– Det är inte så enkelt som att man bara kan öppna en station och ge en vitaminboost, säger Helena Bohman, universitetslektor vid Malmö universitet som projektlett studien.

Forskarna har bland annat studerat miljardprojektet Citytunneln i Malmö. Befolkningen har ökat inom alla tre stationsområdena Malmö C, Triangeln och Hyllie. Pendlingen från Malmö C och Triangeln har visserligen ökat – men nivån är densamma som ökningen som skett i hela Malmö. När det kommer till pendling utmärker sig Hyllie.

– Runt Triangeln pendlade många även innan stationen fanns, vilket delvis kan förklaras med att de bor många högutbildade centralt i Malmö. Men i Hyllie som ligger lite utanför ser vi en markant ökning i pendlingsbenägenhet sedan Citytunneln öppnade, säger Helena Bohman.

Trots Hyllies attraktiva läge mellan Köpenhamn och Malmö har det dock tagit flera år för nybyggnationen kring stationen att komma igång. En bidragande orsak kan vara fastighetsmarknadens kraftiga konjunkturskiftningar. Helena Bohman menar att det är ett tecken på att tålamod krävs när kollektivtrafikens effekter ska fångas upp.

Räcker inte med station
Forskarna undersöker fastighetspriser, inte för att dessa i sig är intressanta utan fastighetspriser används för att fånga upp vad hushållen värdesätter och är beredda att betala för. Forskningen visar att nya stationer inte per automatik ger effekter på fastighetspriser, pendling eller förtätning, vilket är vad som undersökts i studien.

– Bra pendlingsmöjligheter till större arbetsmarknad avspeglar sig i högre fastighetspriser. När det gäller pendling spelar minuterna roll. Tio minuters minskad restid i varje riktning varje dag blir mycket tid, säger Helena Bohman.

Detta är också orsaken till att forskarna ser kraftigare effekter i orter som ligger nära storstadsområdena, som Malmö, Lund och Helsingborg, än i de nordöstra delarna av Skåne.

– Tillgång till pendling, kortare restid och större boendeytor ses förstås som attraktivt av många. I glesbefolkade områden långt från större arbetsmarknader ses ingen eller mycket begränsad effekt av nya stationer, säger Helena Bohman.

Spår attraktivt – men dyrt
Men det räcker inte med en järnvägsstation, och inte heller är det alltid en sådan som behövs. Här manar Helena Bohman till viss eftertanke.

– Det är viktigt att anpassa investeringar. Spårbunden trafik som järnväg har hög kapacitet men också höga kostnader. Många orter vill ha en tågstation då det är lite status i det – men det är inte säkert det ger bättre effekter. Buss är billigare och når fler. Om målet inte är förtätning är buss ett alldeles utmärkt alternativ, säger Helena Bohman.

Kontakt: Helena Bohman, universitetslektor, 0725-763639, helena.bohman@mau.se

Om forskningen
Studien har bedrivits inom ramen för K2, Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Forskarna har studerat Citytunneln, Västkustbanan och jämfört två orter i Mellanskåne (Höör och Hörby). I studien har även Magnus Andersson och Désirée Nilsson vid Malmö universitet samt Erik Johansson vid Lunds universitet medverkat.

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Ellen Albertsdóttir
Telefon:
070 083 14 20
Mobil:
040 665 80 82
Epost:
ellen.albertsdottir@mau.se