I Spanien är man ensam med 24 till 30 treåringar och då blir man bra på undervisning, som underlättar en annan typ av verksamhet, och det är en sak vi kan lära av, säger Kia Kimhag, lärare vid Högskolan i Gävle.

Sedan 2008 har studenter vid Förskollärarprogrammet både vid Högskolan i Gävle och Kingston University i London erbjudits möjlighet att besöka förskolor i respektive land och så kom tanken upp att också låta förskollärare och erfarna lärarutbildare ute på förskolorna göra något liknande fast i större utsträckning.

– Studenterna utvecklade sitt synsätt på den egna verksamheten och kunde bära med sig nya saker och en del av de studenter som varit hit till Sverige har nu öppnat nya förskolor som är lite mer som våra ”Ur och skur”, säger Kia Kimhag.

– Eller att våra studenter mera har upptäckt den här undervisande delen och hur man använder ytan och materialet på ett annat sätt. Så det har varit ett givande och tagande, säger Kerstin Bäckman, lärare och forskare vid Högskolan i Gävle.

I många länder prioriteras undervisning

Kerstin Bäckman säger att undervisning i förskolan har varit mer förekommande internationellt och att det i Sverige är ganska nytt att man pratar om undervisning.

Kia Kimhag förklarar det med att det i andra länder är vanligt med stora barngrupper med en annan verksamhet än svenska förskolor har. Hon tar Spanien som exempel, där man är ensam med 24 till 30 treåringar vilket medför att verksamheten kan behöva en tydlig och mer undervisande struktur.

– Stora grupper kräver kritiskt ledarskap, är du ensam i ett klassrum så utvecklas den förmågan, säger Kia.

Men leken är viktig i andra förskolor också, fyller Kerstin i, det är inte så att de bara sitter och lyssnar, de leker också, men de använder kanske leken i undervisningen

– I England däremot så ser det mera ut som hos oss med fler personal i verksamheten, men däremot har de en mer skolbaserad verksamhet även för de allra yngsta barnen säger Kia.

I Sverige får barnen vara självständiga

De tidigare studentbesöken visar att deltagarna reagerar på att barn i den svenska förskolan är självständiga och att många förundras över att barnen kan så mycket i tidig ålder och att de får försöka själva.

– Att barnen har inflytande inklusive genusperspektivet är en annan sak som inte alls är lika tydligt i andra länder, även om vi anser att studenterna nu är mer medvetna säger Kerstin.

Förskolorna valdes för att få variation

Tre universitet, La Salle i Madrid, Kingston University i England och Högskolan i Gävle samt sju förskolor från fyra länder, deltar i projektet och förskolorna har valts för att få en variation av verksamhet och miljöer.

Projektet ETEIP är ett Erasmus+ KA2 Strategiskt Partnership och har erhållit 2.5 miljoner under två år, med målet att bidra med ny kunskap till utbildning och forskning.

För mer information, kontakta:

Kerstin Bäckman, universitetslektor i didaktik vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026-64 85 53
E-post: kerstin.backman@hig.se

Kia Kimhag, Universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan i Gävle
Telefon: 026- 64 86 43
E-post: kia.kimhag@hig.se

Text & foto Douglas Öhrbom

Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Vi erbjuder ett 50-tal utbildningsprogram och cirka 400 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik. Våra forskningsprofiler är byggd miljö och hälsofrämjande arbetsliv.

Presskontakt:
Tommy Löfgren
Telefon:
+46 73 642 85 49
Epost:
tommy.lofgren@hig.se
Presskontakt:
Stina Lilja
Telefon:
073-915 05 50
Epost:
stina.lilja@hig.se
Presskontakt:
Douglas Öhrbom
Mobil:
073-273 36 56
Epost:
dom@hig.se
Presskontakt:
Anna Sällberg
Telefon:
070-410 63 78
Epost:
anna.sallberg@hig.se
Presskontakt:
Marie Hägg
Telefon:
070-4857347
Epost:
marie.hagg@hig.se