När klimatet förändras kan djur- och växtarter anpassa sig genom att förskjuta sin utbredning. Men det är inte alltid de hittar nya ställen att flytta till. En färsk studie visar att fjärilarnas möjligheter att dra sig norrut försämras av att landskapet brukas intensivt. Detta har fragmenterat landskapet och gjort att lämpliga livsmiljöer för fjärilarna kan vara mindre eller ligga längre ifrån varandra. Därmed påverkas också arternas förmåga att överleva i framtidens varmare klimat. Studien har letts av forskare från SLU och Frankrike, med data från Nederländerna och Finland.
De pågående klimatförändringarna har djupgående effekter på den biologiska mångfalden. En av de viktigaste konsekvenserna av stigande temperaturer är att djur- och växtarter gradvis förskjuter sin utbredning norrut, i takt med att klimatzonerna också förskjuts.
– Sådana förändringar i utbredning har observerats för flera olika grupper av arter, men förändringen i arternas utbredning går oftast långsammare än klimatets förändring. Det är viktigt att förstå varför och hur det påverkar arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, säger Yoan Fourcade, som lett arbetet med studien under den tid han var verksam vid SLU (nu vid Université Paris-Est Créteil) .
Forskarna undersökte om fragmenteringen av naturliga livsmiljöer hindrar fjärilsarter från att hänga med när klimatzonerna förskjuts. De använde data från övervakning av dagfjärilar i Finland och Nederländerna, som systematiskt samlats in av frivilliga observatörer under mer än 20 år. På så sätt kan de följa hur sammansättningen av fjärilsarter har förändrats under de senaste årtiondena på flera hundra platser.
Vilka arter som har försvunnit eller tillkommit på en plats påverkades av landskapet runt omkring. Hur stor area naturliga och naturliknande (t.ex. betesmarker) miljöer som fanns kvar hade betydelse. Fördelningen i landskapet var också viktig, det vill säga om det var större sammanhängande områden eller fler utspridda.
Forskarna såg en tydlig skillnad mellan de 98 fjärilsarterna de har data för. Sydliga och rörliga arter hade lättare att kolonisera nya platser om deras livsmiljö var jämnt utspridd i landskapet. Det gäller till exempel silverstreckad pärlemorfjäril. Men en sådan jämnare fördelning ökade nordliga arters utdöenderisk – de har större chans att leva kvar om livsmiljöernas area är större och mer sammanhängande. Ett exempel på en sådan art är violett blåvinge.
Studien visar tydligt att landskapets struktur påverkar arters möjligheter att anpassa sig till klimatförändringarna.
– Det viktigaste, både för nordliga och sydliga arter, är att se till att arean av viktiga livsmiljöer som till exempel ängs- och hagmarker inte fortsätter att minska. För att underlätta för sydliga arter att sprida sig norrut i takt med klimatförändringar är det dessutom viktigt att förstärka ett nätverk av livsmiljöer, t.ex. genom att restaurera marker, medan man för att underlätta för nordliga arter att leva kvar i sina nuvarande miljöer behöver öka arean och skapa mer sammanhängande miljöer, säger Erik Öckinger, forskare vid institutionen för ekologi, SLU.
Fourcade, Y., WallisDeVries, M.F., Kuussaari, M., Van Swaay, C.A.M., Heliölä, J. & Öckinger, E. (2021). Habitat amount and distribution modify community dynamics under climate change. Ecology Letters. https://doi.org/10.1111/ele.13…
Erik Öckinger, forskare
Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
018-672303, erik.ockinger@slu.se
(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)
Silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia, en fjärilsart som sprider sig norrut i Finland och Sverige till följd av ett varmare klimat. Foto: Mikko Kuussaari.
Ladda ner högupplöst bild av Argynnis paphia
Violett blåvinge Plebejus optilete, en fjärilsart som har dött ut på manga platser i Finland på grund av klimatförändringarna. Den violetta blåvingen är beroende av rosling, lingon, odon eller tranbär, och finns dels på torvmossar och myrar, och dels i tallhedar och fjällbjörkskog. Foto: Jaap Bouwman
Presskontakt:
David Stephansson
Telefon:
018-67 14 92
Mobil:
072-511 69 90
Epost:
David.Stephansson@slu.se
7 april, 2021 - SLU
Hur gamla vargar är när de får valpar för första gången påverkar populationstillväxten, särskilt i små, isolerade populationer som den skandinaviska. Forskare från SLU och kollegor i Norge har undersökt vad som förklarar åldern då vargar får sin första valpkull. Antal revir då en varg först reproducerade sig var den faktor som hade störst betydelse.
31 mars, 2021 - SLU
I stora delar av världen är det inte konstigt att äta insekter, men i Europa har det aldrig varit särskilt utbrett. Och svenskar tycks inte ha ätit insekter ens om de svalt. Forskare vid Uppsala universitet och SLU har undersökt hur man har uppfattat insekter som livsmedel historiskt och globalt. En slutsats är att attityder kan förändras ganska snabbt – det har hänt med andra livsmedel.
10 mars, 2021 - SLU
Till vardags använder vi en mängd kemikalier som har utvecklats för att göra livet enklare och säkrare. Baksidan är att miljöfarliga ämnen hamnar i miljön. Wiebke Dürig har undersökt hur vi kan hitta hittills okända kemikalier i djur, och vilka miljögifter som bör prioriteras i miljöövervakningen. Vävnadsprover från havsörn och lodjur användes för att finna trender i kemikaliehalter hos rovdjur.
16 februari, 2021 - SLU
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och havskräfta bör minska, och torsk i Kattegatt och östra Östersjön bör inte fiskas alls.
– I Vättern är bestånden av sik, lake och siklöja så pass starka att vi bedömer att de klarar ett ökat fiske och detsamma gäller abborren i Mälaren och Hjälmaren, säger Eddie Von Wachenfeldt, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser på Sver
Expertsvar, Vetenskapsrådet, Västra Järnvägsgatan 3, Stockholm, Telefon 08 546 44 000
Postadress Box 1035, 101 38 Stockholm, expertsvar@vr.se
Information om cookies öppnas i nytt fönster
