Att dra ut fingret ur örat efter badet verkar harmlöst, men för den med rejäl otur kan det leda till hörselskador om hammaren i örat drabbas av en fraktur. Den skadan är kanske vanligare än man tidigare trott. Det finns dock vissa kirurgiska sätt att laga örat. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Våra resultat från Norrbotten talar för att hammarfraktur är något som inte uppmärksammas, kanske för att många inte söker vård eller för att det saknas kunskaper inom sjukvården eftersom det anses så ovanligt, säger Anders Niklasson, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Under en tioårsperiod upptäcktes bara i Norrbotten ett tiotal fall av fraktur på hammarskaftet. Med tanke på att det sedan tidigare endast finns cirka 50 fall beskrivna i hela världen, tyder det på att tillståndet är betydligt vanligare än vad som anges i den medicinska litteraturen.

Personer som drabbats av hammarfraktur har upplevt symtom i form av övergående smärta, ibland tinnitus och fått en bestående hörselnedsättning. Det som ofta har orsakat skadan är något så enkelt som att patienten har dragit ut ett blött finger ur örat efter dusch eller bad, så att det har uppstått ett undertryck.

För att ställa diagnos har man hjälp av ett hörselprov som visar ett ledningshinder som ökar i diskanten. Man kan även en se överrörlig trumhinna och ofta en veckbildning på trumhinnan nedanför och runt spetsen på hammarskaftet. Det finns olika typer av kirurgi för att återställa hammaren, med lite varierande resultat.

Något som försvårar läkning är att örats ben inte nybildas på samma sätt som andra ben i kroppen. Därför måste man kirurgiskt laga benet eller sätta in något som ersätter den skadade delen. I sin avhandling visar Anders Niklasson en modell för att med färskfrysta ben från innerörat testa hur hammarfrakturer kan behandlas på bästa sätt. Genom att skicka ljudvågor och sedan mäta vibrationerna på stigbygelplattan med laser doppler teknik, kunde man mäta resultatet.

De alternativ som studerades var dels att laga frakturen med bencementoch dels göra en specialdesignad hammarprotes och dessa två lagningar jämfördes sen med konventionell hörselbensplastik. Konventionell hörselbensplastik innebär att städet tas ut, omformas och sätts tillbaka mellan stigbygeln och trumhinnan. Det visade sig att lagning med cement fungerade bäst, även om de andra alternativen var nästan lika bra.

– Även om man inte kan räkna med att få tillbaka fullt lika bra hörsel som innan skadan, är det ändå viktigt att veta att det faktiskt finns behandlingar och att det därför lönar sig att söka vård, säger Anders Niklasson.

Avhandlingen bygger på fallstudier med patienter, operationer på humana temporalben och på en djurstudie med öron från får, vars öron är relativt lika människors.

Anders Niklasson är född och uppvuxen på Gotland, utbildad läkare i Umeå och numera privatpraktiserande läkare inom öron, näsa, hals i Luleå.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Anders Niklasson
Telefon: 070-566 06 66
E-post: anders.niklasson@umu.se

Om disputationen
Anders Niklasson, Institutionen för klinisk vetenskap, försvarar sin fredag 29 mars sin avhandling Hammarfraktur. Etiologi, diagnos och behandling. Fakultetsopponent: Professor Preben Homøe, Själlands universitetssjukhus, Köge, Danmark. Huvudhandledare: Krister Tano. Tid: Kl. 09.00. Plats: Aulan, Sunderby sjukhus, Luleå. 

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805