Forskare har nu kartlagt delar av arvsmassan hos en välbevarad berglärka från Sibirien. Resultaten kan bidra till att förklara hur underarter utvecklas men även hur mammutstäppen omvandlades till tundra, taiga och stäpp vid slutet av senaste istiden.

År 2018 hittades en välbevarad fågel nedfrusen i marken utanför byn Belaya Gora i Sibirien. Nu har forskare vid Centrum för paleogenetik, ett nyinrättat forskningscentrum vid Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, studerat fågeln vidare och publicerar en artikel i den vetenskapliga tidskriften Communications Biology. Resultaten visar att det rör sig om en berglärka som är cirka 46 000 år gammal.

– Vi kan inte enbart identifiera att det är en berglärka. De genetiska analyserna tyder även på att fågeln tillhörde en population som var gemensam förfader till två underarter av berglärka, en som lever i Sibirien idag och en som lever på stäppen i Mongoliet. Detta hjälper oss förstå hur diversiteten hos olika underarter utvecklats, säger Nicolas Dussex, forskare vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.

Resultatet från studien av berglärkan har även relevans på en mer övergripande nivå. Under den senaste istiden bredde den så kallade mammutstäppen ut sig över norra Europa och Asien. Där levde nu utdöda djurarter som ullhårig mammut och ullhårig noshörning. Enligt en teori bestod detta ekosystem av en mosaik av habitat som stäpp, tundra och barrträd. Vid slutet av istiden delades mammutstäppen upp till de naturtyper vi känner till idag – tundra i norr, taiga i mitten, och stäpp i söder.

– Resultaten i vår studie stödjer denna teori eftersom diversifiering av berglärkan till dessa två underarter verkar ha skett ungefär samtidigt som mammutstäppen försvann, säger Love Dalén, professor vid Naturhistoriska riksmuseet och forskningsledare vid Centrum för paleogenetik.

På lite längre sikt hoppas forskarna kunna kartlägga hela arvsmassan hos den 46 000 år gamla lärkan, och jämföra den med arvsmassorna från alla underarter av lärkor i världen.

– De nya laboratorierna och även den intellektuella miljön vid Centrum för paleogenetik kommer definitivt att vara till hjälp i dessa analyser, säger Love Dalén.

Forskarna vid Centrum för paleogenetik har tillgång till en stor mängd prover från liknande fynd insamlade på samma plats i Sibirien, bland annat den 18 000 år gamla valpen ”Dogor” där forskarna nu ska avgöra om det rör sig om en varg eller en hund. Bland fynden finns även den 50 000 år gamla grottlejonungen ”Spartak” och en delvis bevarad mammut.

Läs artikeln “Biomolecular analyses reveal the age, sex and species identity of a near-intact Pleistocene bird carcass” i Communications Biology. DOI 10.1038/s42003-020-0806-7

Besök Centrum för paleogenetiks webbplats.
Läs mer om forskningen vid det nya centret: Gamla gener i nytt centrum

Kontakt
Love Dalén, professor vid Naturhistoriska riksmuseet och forskningsledare vid Centrum för paleogenetik, e-post: love.dalen@nrm.se, tel: 070-777 27 94

Nicolas Dussex, forskare vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, och Centrum för paleogenetik, e-post: nicolas.dussex@gmail.com, tel: 070-031 70 26 (Talar enbart engelska.)

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Presskontakt:
Presstjänsten
Telefon:
08-16 40 90
Epost:
press@su.se