En väldigt stor kunskap om både den egna sporten och om media. Det är en förutsättning för att det ska gynna sporten att göra den mer tevemässig. Det menar idrottsvetaren och forskaren Marit Stub Nybelius som i en ny avhandling undersökt Internationella skidförbundets medialisering.

–Det är viktigt att ett idrottsförbund är medvetet om på vilka förutsättningar man tar beslut när man ändrar utförandet av en gren. Att sporten utvecklas på sina egna villkor, inte medias, säger Marit Stub Nybelius som nu disputerar i idrottsvetenskap vid Malmö universitet,

Utförandet avgörande för medialt genomslag
Medierna har en viktig roll för idrottens exponering. Hur den ”förpackas” kan vara avgörande för publikintresset, om den visas i teve eller inte. Marit Stub Nybelius belyser och problematiserar medialiseringen av det internationella skidförbundet, FIS – specifikt hur denna påverkat tävlingsutförandet av backhoppning och längdskidåkning på internationell elitnivå. 

Företrädare för FIS och fem sportjournalister, som under sju år eller mer följt de aktuella sporterna, berättar om hur de ser på denna växelverkan mellan idrott och media. Marit Stub Nybelius har också gått igenom regelförändringar och läst protokoll för att se hur ofta mediafrågor tas upp.

I intervjuerna säger journalisterna att en förändring som införandet av masstart istället för individuell start i skidor var för medias skull. Andra gånger tror de att det handlat om en anpassning till media.

–Det går inte alltid att påvisa vad som drivit fram en förändring. Men masstarten i längdskidåkning var uppenbart en anpassning, det medgav även längdåkningschefen. Samma sak när man tog antalet hoppare i första omgången i backhoppning till 50, som gjorde att det lättare fick plats i TV-tablån, säger Marit Stub Nybelius.

Radikal förändring av sportens utförande
I avhandlingen använder hon en trappa som visar relationen mellan regeländringar och själva utförandet av sporten.

– Att bandysporten färgade bollen för att den skulle synas bättre i teve var en medialisering men det innebar inte en stor förändring av sporten. Masstart i skidor ändrade däremot själva utförandet radikalt.

Marit Stub Nybelius menar att trappan kan hjälpa idrotten att väga vilka förändringar som är värda att göra, som gynnar sportens utveckling men inte förändrar dess karaktär.
– Att synas i teve kan skapa intresse, men för att nå fler utövare måste sporten stå stark på egna ben och inte anpassa sig för mycket.

Inte tappa kärnan
Tour de ski, som går när världscupen i skidor brukade ha uppehåll, beskriver hon som en lyckad satsning och medieframgång som många följer på teve. Att mixtävlingen i backhoppning ersatte herrarnas lagtävling i skidor innebar att fler fick tävla och att fler damer släpptes fram. Och den bantade startgruppen i backhoppning har inneburit mer exponering. Åt de 50 som får hoppa, vill säga.

–Men när man lade in hopp under sprinttävlingarna i Davos för att göra något häftigt, då var man fel ute. Ingen förstod varför. Risken är att det blir ski cross och inte skidor. Det är ett typiskt exempel på att FIS tänkt medialt men bortsett från kunskapen om sportens identitet, säger Marit Stub Nybelius.

–Hela utgångspunkten för organisationen måste vara att man har stor kunskap om både sporten och media. Bara då kan man utveckla sporten och vara samtida utan att riskera tappa kärnan.

Kontakta Marit Stub Nybelius: 023-77 81 19 – mny@du.se

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

– 12 000 helårsstudenter

– 83 professorer, 430 disputerade lärare, 264 doktorander 

– 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.

Presskontakt:
Magnus Jando
Telefon:
040 665 81 97
Mobil:
0709 655 372
Epost:
magnus.jando@mau.se