Solceller av plast har flera fördelar jämfört med traditionella solceller gjorda av silikon. Inte bara är plastcellen billigare och energisnålare att tillverka, den kan också fästas på större och mer varierande underlag. Men det finns ett stort men. Solceller av plast har än så länge för dålig effektivitet för att motivera en kommersiell tillverkning. Forskning kring plastcellen är därför högprioriterad och världen över arbetar hundratals forskarteam för att förbättra plastsolcellens egenskaper.

Ett av forskningssamarbetena leds av biokemisten Sebastian Westenhoff vid Institutionen för kemi, Göteborgs universitet. Tillsammans med kollegor i Cambridge har han nu utvecklat ett verktyg som kan bli avgörande för plastsolcellens framtida användning: en mikroskopteknik, vars upplösning vida överträffar dagens mest avancerade mikroskop vilket gör det möjligt att studera plastcellens sammansättning på en miljondels millimeter.

–Att kunna studera plastcellen på nanoskalan är en nyckelparameter för att kunna göra solcellen mer effektiv, men fram tills nu har sådana studier inte varit tekniskt möjliga, säger Sebastian Westenhoff.

Plastcellen består av två olika material, vilka är sammanblandade på nanonskalan. Ljusenergin som absorberas får därför olika egenskaper beroende på i vilket ämne den absorberas. Med sin studie, som publicerats i vetenskapliga tidskriften Physical Review Letters, har Sebastian Westenhoff och hans kollegor gjort det möjligt att närstudera dessa olika egenskaper – en prestation som väcker hoppet om att plastsolceller snart ska kunna användas för storskalig, miljövänlig energiproduktion.

Kontakt
Sebastian Westenhoff, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031 786 3944
0733 926 355
westenho@chem.gu.se