I över ett år har vi levt med coronaviruset och ett av de första länderna i Europa som drabbades hårt var Italien. Gianluca Tognon, adjunkt i folkhälsovetenskap på Högskolan i Skövde, kommer från Lombardiet, det område i norra Italien som drabbades allra värst av coronaviruset förra våren. Här ger han sin bild av vad som hände i Italien och sen i Sverige.

Vi var många som följde nyhetsrapporteringen när coronaviruset snabbt spred sig från Kina till Europa. Gianluca Tognon är biologen som jobbat med epidemiologi i många år. När virusutbrotten började i norra Italien var han på plats. I slutet av januari diagnosticerades kinesiska turister med det nya coronaviruset och Italien stoppade omgående alla flyg till och från Kina. De första fallen bland italienska medborgare upptäcktes 21 februari.

‚ÄstJag var i Lodi eftersom jag skulle h√•lla en f√∂rel√§sning och tr√§ffa klienter d√• jag √§ven arbetar som n√§ringscoach. Mina f√∂r√§ldrar bor i en by 15 kilometer fr√•n orten d√§r ett av de f√∂rsta st√∂rre utbrotten var. Jag √•kte hem till dem och jag minns att det var en konstig k√§nsla. Polisen st√§ngde omr√•det och inga m√§nniskor var ute.

Omedelbart infördes karantän i delar av Lombardiet och i början av mars utvidgades det till hela regionen. Från den 11 mars omfattade karantänsreglerna hela landet.
Italien stängde.
√Ėvriga Europa s√•g chockat p√•.
Men myndigheterna missade ett utbrott i Bergamo och smittspridningen av det nya coronaviruset skenade snart i hela Lombardiet som är det folkrikaste området i Italien. Regionen i norra Italien har 10 miljoner invånare, samma population som hela Sverige.
En region mot ett land.

‚ÄstDet blir v√§ldigt olika situationer och olika f√∂ruts√§ttningar. Att h√•lla avst√•nd √§r givetvis sv√•rare i ett s√• t√§tbefolkat omr√•de med v√§ldigt stor jobbpendling p√• ofta fulla t√•g till storstaden Milano (med √∂ver tre miljoner inv√•nare.)

Vad tänkte du när första fallet konstaterades i Sverige?

‚ÄstF√∂r mig var det v√§ntat, eftersom vi lever i en s√•dan globaliserad v√§rld. Det var inte alls konstigt att det kom till Sverige s√• fort och det var ju i samband med resor p√• sportlovet.

Likheter och skillnader mellan länderna

Men Sverige valde en helt annan strategi än Italien. Här förblev samhället öppet. I en av sina föreläsningar i epidemiologi jämför Gianluca Tognon Italien och Sverige utifrån uppgifter framtagna av OECD.

‚ÄstN√•gra likheter √§r att b√•da l√§nderna har liknande √•ldersstruktur med m√•nga √§ldre och en h√∂g medellivsl√§ngd. B√•de Italien och Sverige har allm√§n h√§lso- och sjukv√•rd, men i m√•nga verksamheter inom v√•rden har det varit neddragningar under senare √•r. En annan likhet √§r att ungef√§r lika stor procentandel av befolkningen har diabetes typ 2.

Några skillnader är att Sverige lägger mer pengar per invånare på sjukvård och är betydligt restriktivare med utskrivning av antibiotika. Italien har också betydligt färre platser på äldreboenden eftersom fler äldre bor med sin familj jämfört med i Sverige.

‚ÄstItalien har en av de befolkningar i v√§rlden som lever l√§ngst och m√•nga bor i generationsboenden med sonen eller dotterns familj. Det kan ha bidragit till att smittan spreds b√•de snabbare och l√§ttare.

Statistik från den italienska motsvarigheten till svenska Folkhälsomyndigheten visar att den omfattande nedstängningen fick effekt. Smittspridningen minskade successivt, men många italienska medborgare dog av covid-19 eller i sviterna av den nya sjukdomen. Landet var oerhört hårt drabbat och först på försommaren lättade man upp på de hårda restriktionerna.

‚ÄstAtt Italien under f√∂rra v√•ren fick s√• m√•nga d√∂dsfall √§r sv√•rt att f√∂rklara. N√§r man uppt√§ckte smittan tror jag att spridningen redan var stor och v√§ldigt omfattande. Sjukhusen klarade inte att st√§lla om s√• snabbt och p√• s√• kort tid, √§ven om myndigheterna snabbt st√§ngde ner.

Ett svenskt misstag

V√§rlden stod inf√∂r en pandemi de flesta inte kunnat f√∂rest√§lla sig. Under 2020 fick vi se bilder p√• √∂verfulla sjukhussalar, utmattad v√•rdpersonal i full skyddsmundering och stigande d√∂dssiffror, v√§rlden √∂ver. Kampen har kr√§vt mycket och inte l√§mnat n√•gon ober√∂rd. Nu drygt ett √•r senare forts√§tter coronaviruset sin framfart. √Ąven i muterade former. M√•nga l√§nder valde precis som Italien kraftig nedst√§ngning och gr√§nser st√§ngdes mellan europeiska l√§nder. Den svenska kampen mot covid-19 tog en annan v√§g.

Hur ser du på den svenska strategin?

‚ÄstOm jag ska ha en reflektion s√• √§r det att Sverige m√•ste f√∂rst√• att det inte r√§cker med bara rekommendationer l√§ngre. Det √§r trist att ‚ÄĚavtalet‚ÄĚ mellan Sveriges befolkning och svenska myndigheter som s√§ger att vi litar p√• varandra inte fungerade. Det var ett misstag att tro att r√•d och rekommendationer fortfarande skulle vara okej och att de skulle f√∂ljas till hundra procent. Men samtidigt √§r en lock down, under flera m√•nader, som Italien hade oerh√∂rt sv√•r, p√•frestande och kan leda till psykisk oh√§lsa.

Han konstaterar att det faktum att det nu finns en pandemilag i Sverige visar p√• ‚ÄĚavtalet‚ÄĚ inte fungerade som regeringen hoppats. Under de senaste m√•naderna har flera h√•rdare restriktioner inf√∂rts och √§ven Sverige har st√§ngt gr√§nser mot grannl√§nder och inf√∂rt krav p√• negativt provsvar.

Pandemin leder till ojämlikhet och ökande klyftor

Hur tror du att vi tar vi oss vidare från den här pandemin?

‚ÄstThe Economist publicerade nyligen en karta √∂ver hur snabbt olika l√§nder i v√§rlden kan anv√§nda vaccin mot covid-19. Den visar att m√•nga fattiga l√§nder i Afrika och Asien f√∂rst f√•r m√∂jlighet att vaccinera hela sin befolkning 2023. Ett av de st√∂rsta problemen kommer bli en √∂kning i oj√§mlikhet inom l√§nder och mellan olika l√§nder. Den h√§r pandemin p√•verkar s√• mycket och vad h√§nder med de globala m√•len, undrar Gianluca Tognon.

Kontakt:

Gianluca Tognon, adjunkt i folkhälsovetenskap
gianluca.tognon@his.se
0500-448240

Vi är en modern högskola som präglas av en öppen och välkomnande atmosfär, förstklassiga utbildningar och internationellt konkurrenskraftig forskning. En plats där vi gör framsteg, varje dag.

Presskontakt:
Cecilia Renström
Telefon:
0500 448031
Epost:
cecilia.renstrom@his.se
Presskontakt:
Ulf Nylén
Telefon:
0500-44 80 61
Epost:
ulf.nylen@his.se