Att ha ett gigjobb på CV:t hjälper inte unga med arabiskklingande namn att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Det visar en ny rapport från IFAU.

Rapportförfattarna har skickat fiktiva jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat efter personal inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken. Därefter mättes hur ofta de sökande blev kontaktade av arbetsgivarna.

Jobbsökare med arabiskklingande namn fick svar från en arbetsgivare i 10 procent av fallen. Enligt studien värderas arbetslivserfarenhet inte över huvud taget för denna grupp. De sökande med arabiskklingande namn blev inte kontaktade av arbetsgivarna oftare vare sig de uppgav att de hade traditionell arbetslivserfarenhet eller erfarenhet från ett gigjobb, jämfört med om de varit arbetslösa under det senaste året.

Jobbsökande med svenskklingande namn fick betydligt oftare svar från en arbetsgivare. Om de uppgav i sitt CV att de hade erfarenhet från ett traditionellt jobb fick strax över 21 procent svar. De som uppgav att de hade varit arbetslösa det senaste året fick svar på 17 procent av sina ansökningar, det vill säga ungefär dubbelt så ofta som sökande med arabiskklingande namn.

– Graden av etnisk diskriminering är fortsatt hög på den svenska arbetsmarknaden, säger Lena Hensvik som är en av två rapportförfattare. Det är också tydligt i vår studie att ett gigjobb inte verkar spela någon större roll för invandrarnas chans att gå vidare och få ett ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden,

Erfarenhet från gigekonomin verkar ha en marginell betydelse för sökande med svenskklingande namn. Arbetsgivarna tog kontakt med strax över 19 procent av dem med svenskklingande namn som uppgav att de hade haft ett gigjobb det senaste året, vilket är mindre än om de haft ett traditionellt arbete men mer än om de varit arbetslösa. Skillnaderna mellan jobbsökande med ett svenskklingande namn som har olika arbetslivserfarenhet är dock relativt små och bör tolkas försiktigt.

–Att arbetsgivarna föredrar jobbsökande som haft ett traditionellt jobb är ett ganska väntat resultat, säger den andra rapportförfattaren Adrian Adermon.

Data och metod

Rapportförfattarna har gjort en så kallad korrespondensstudie där 10 000 fiktiva ansökningar skickades till 3 300 jobbannonser från Arbetsförmedlingens sida Platsbanken. Studien genomfördes 2018. Genom att slumpmässigt variera arbetslivserfarenheten i ansökningarna och räkna andelen positiva svar från arbetsgivarna isoleras effekten av olika typer av arbetslivserfarenhet på sannolikheten att få kontakt med en arbetsgivare eller bli kallad till intervju för ett jobb. De fiktiva jobbsökarna var alla unga män som antingen varit arbetssökande, haft ett gigjobb eller ett traditionellt jobb under det senaste året. Namnen på ansökningarna varierades mellan svensk- eller arabiskklingande för att kunna undersöka om gigerfarenhet värderas olika för dessa grupper.

Kontaktinformation

IFAU-rapport 2020:22 ”Gig-ekonomin som dörröppnare” är skriven av Adrian Adermon (IFAU) och Lena Hensvik (Uppsala universitet). Om du vill veta mer kontakta Adrian på telefon 018–471 70 86 eller e-post adrian.adermon@ifau.uu.se. Rapporten är en sammanfattning av IFAU Working paper 2020:23.

Presskontakt:

Sara Martinson

Telefon:

018-471 70 91

Mobil:

0705-74 7091