Naturhistoriska riksmuseets forskare vet nu vad som hände på jorden efter en global uppvärmning på ca 7 grader som inträffade för 183 miljoner år sedan, på dinosauriernas tid. Jorden drabbades av massdöd i haven och växtligheten på land förlorade sin mångfald.

För 183 miljoner år sedan ökade koldioxiden i jordens atmosfär på grund av enorma vulkanutbrott. Det ledde till en global uppvärmning på 7 grader och genom att studera förändringar i fossil från den tiden förstår forskarna hur livet på land och i haven påverkades.

Effekter både på land och i hav

På land försvann mer än hälften av växtarterna som studerades. Frodiga skogar med hög mångfald av arter som ormbunkar, barrväxter och kottepalmer ersattes av en vegetation som dominerades av ett fåtal arter som anpassat sig till ett varmt och tort klimat efter uppvärmningen.

I haven ledde uppvärmningen till en massiv algblomning. Det ledde till syrebrist med följden att plankton minskade och många av de havslevande djuren försvann för alltid.

Uppvärmningen orsakades av vulkaner som gav atmosfären stora mängder av växthusgasen koldioxid. Utsläppen skedde i det som idag är Sydafrika och Antarktis och ledde till att jordens klimat påverkades under flera hundra tusen år.

Förändringar i fossil

Det här har forskarna kunnat se genom att studera över 40 000 fossila plankton, pollen och sporer. Fossilen hittades i klipporna längs kusten i Yorkshire, Storbritannien, där bergarterna bildades under tidsperioden jura. Genom att jämföra förekomsten av fossil från tiden före, under och efter uppvärmningen kunde forskarna se vilka plankton i haven och växter på land som ökade eller minskade i antal.

Studien visar att global uppvärmning kan ha stora effekter under mycket lång tid både i haven och på land. Resultaten publiceras i Nature Geoscience 2019-04-29 och är ett samarbete med forskare i Storbritannien och Italien.

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och Sveriges största museum. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.

De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 10 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns elva permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.

Presskontakt:
Martin Testorf
Telefon:
0709-429011
Epost:
martin.testorf@nrm.se