En forskargrupp vid Karlstads och Linköpings universitet har under tre år drivit ett projekt i samverkan med kommunala energi- och klimatrådgivare. Syftet var att framförallt villaägare ska ta till sig rådgivningen och genomföra förändringar. I dagarna avslutades projektet med ett öppet seminarium.

– Vårt forskningsprojekt syftade till att ta fram kunskaper som kan utveckla den kommunala energi- och klimatrådgivningens metoder, säger Are Kjeang, universitetsadjunkt i miljö- och energisystem. Rådgivningen behöver i högre grad än idag nå fram till sina målgrupper och leda till förändringar som ger en effektivare energianvändning, bättre totalekonomi och minskad miljöpåverkan.

Nyligen avslutades projektet med ett välbesökt seminarium på Karlstads universitet. Bland de 40 deltagarna fanns många energirådgivare och personer verksamma på de regionala energikontoren respektive personer från statliga Energimyndigheten. Bland deltagarna fanns också politiker och villaägare samt förstås lärare och forskare inom flera discipliner på universitetet.

– En livlig diskussion följde på de tre presentationerna, där publiken liksom deltagarna på Skype-uppkopplingen både ställde frågor och redovisade erfarenheter, säger Are Kjeang.

På seminariet lyftes också den studie forskarna gjort av styrmedel som påverkar småhusägarens energibeteenden när det gäller energieffektivisering och förnybar energi. Av de relativt få som finns föreslår forskarna att flera kan utvecklas, som energideklarationen och ROT-avdraget. En hjälp på vägen kan vara införande av ”vita elcertifikat” efter EU-modell, där energiföretagen också måste hjälpa den enskilde att minska sin användning.

Några centrala slutsatser från projektet
Energimyndigheten bör hjälpa fram och planera för drift av en nationell webbplats. Först då kan rådgivningen ha en samlad bas för synliggörande på sociala medier med mera.

Kommunerna, som anställer och Energimyndigheten som finansierar bör enas om en enhetlig arbetsbeskrivning för rådgivaren. Dessa två bör tillsammans med aktuella region-organisationer noggrant analysera den trend som nu pågår med ett ökat antal regionala rådgivningsenheter. Stordriftsfördelar finns i en samlad kompetens, men forskarna ser nackdelar i mindre samverkan i lokalsamhället och en sämre förankring i de kommunala organisationerna.

Energi- och klimatrådgivarna kan utveckla sitt arbete på minst tre sätt, där en målgruppsanalys med fokus på livssituation och livsförändringar utgör startpunkten. Forskning visar att det då är lättare att nå fram till mottagaren, som kan vara småhusägare. De tre sätten som lyfts fram är;
1. Fördjupad utbildning av medborgare.
2. Kontinuerlig samverkan med aktörer i lokalsamhället.
3. Samverkan inom kommunen för att nå de som bygger och renoverar fastigheter.

Tvärvetenskaplig ansats
För att genomföra projektet har det krävts en tvärvetenskaplig ansats och forskare från både natur- och samhällsvetenskapliga ämnen ingick. Projektet har skett i samarbete mellan Karlstads universitet och Linköpings universitet under tre år och finansierades av Energimyndigheten.

– Projektet har bedrivits som fallstudier i samarbete med ett tiotal lokala rådgivare, säger Are Kjeang. Genom att använda flera kvalitativa metoder har vi följt upp hur vissa arbetsmodeller har fungerat.

Inom projektet har bland annat producerats fyra vetenskapliga artiklar, en lic-uppsats samt en slutrapport och en styrmedelsanalys. Läs mer om projektet här Energyadviceblog

För mer information kontakta Are Kjeang, universitetsadjunkt i energi och miljösystem vid Karlstads universitet, på tel 073-0325233 eller are.kjeang@kau.se

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.

Presskontakt:
Carina Olsson
Telefon:
054-700 22 44
Mobil:
070-601 54 64
Epost:
carina.olsson@kau.se