Avhandlingsförfattaren presenterar olika vardagliga uppfattningar om frihet och vardaglig frihetsproblematik. Detta är källan till den filosofiska problematiken kring fri vilja, och den metod han förespråkar är att alla slutsatser i diskussionen måste relateras till våra vardagliga uppfattningar.

Standardformuleringen av problemet lyder: √Ąr det m√∂jligt att vara fri om determinismen √§r sann? Olika positioner i den filosofiska debatten presenteras. Kompatibilister menar att frihet och determinism √§r f√∂renliga, inkompatibilister f√∂rnekar detta. Bland de senare kan vi skilja mellan libertarianer (som f√∂rnekar determinismen eftersom det √§r uppenbart att vi √§r fria), fatalister (som ist√§llet f√∂rnekar att vi √§r fria), och antinomister (som menar att vi inte kan avg√∂ra fr√•gan d√• vi har goda argument f√∂r att tro p√• s√•v√§l friheten som p√• determinismen). Slutligen finns det de som menar att fr√•gan √§r felst√§lld, och att enda l√∂sningen best√•r i att uppl√∂sa fr√•gan. En viktig anledning till oenigheten kommer sig av att olika sidor i debatten tar fasta p√• olika frihetsbegrepp. Kompatibilisterna betonar vardaglig frihet, som st√•r mot olika former av begr√§nsningar. Libertarianerna menar att den friheten f√∂ruts√§tter viljefrihet, en f√∂rm√•ga att kunna handla annorlunda √§n man faktiskt g√∂r, och menar att denna inte g√•r att f√∂rena med determinismen.
Vad inneb√§r det att man kan handla annorlunda? Lorentzon h√§vdar att detta skall tolkas konditionalt, dvs. att man kan handla annorlunda ”om man s√• vill”. Detta presenterar inte n√•got kausalt villkor f√∂r att kunna handla annorlunda. Funktionen √§r en annan, och uttalar sig inte om n√•got som har med determinismen att g√∂ra.

Tanken p√• viljan som orsak kritiseras och avvisas, och ”f√∂r att” i satser av typen ”f√∂r att han ville det” anger inte n√•gon orsak till handlingen. Det anger sk√§l, men sk√§l √§r inte orsaker; den spr√•kliga logiken √§r en annan. Tal om handlingar och sk√§l fungerar p√• ett annat s√§tt √§n tal om h√§ndelser och orsaker. Tal om frihet h√∂r till den f√∂rra typen, tal om determinism till den senare.

Lorentzon avvisar standardformuleringen, och frågan ställs vad det får för konsekvenser för vår syn på frihet. Tanken att viljefrihet inte beskriver någonting alls och att frågan om fri vilja blott är en pseudofråga tas upp till granskning. Men denna typ av slutsats beror på att friheten söks på fel plats, och istället förespråkas en syn på tal om frihet där funktionen är att utesluta något snarare än att hävda existensen av något. Man utesluter tvång eller andra former av begränsningar, där olika saker utesluts i olika fall. Man markerar handlingen som handling snarare än att peka ut något som skulle kunna återfinnas i en naturvetenskaplig undersökning av verkligheten. Friheten hör hemma i vår syn på oss själva som agenter. Frågor om vår frihet gäller ytterst hur vi skall förhålla oss till vårt eget handlande samt det ansvar vi har för vad vi gör. I slutänden saknar vi grund för ett berättigat generellt tvivel på vår frihet; det är en möjlighet, men en utesluten möjlighet.

Avhandlingens titel: Fri vilja?
Disputationen äger rum lördagen den 6 oktober 2001 kl. 10
Sal T 302, Arkeologen, Olof Wijksgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Frank Lorentzon, tel. 031-24 41 62 (hem), e-post: frank.lorentzon@phil.gu.se

Presskontakt:

Ulrika Lundin

Telefon:

031-786 6705

Mobil:

070-775 8851