Temperaturen i Östersjön ökar snabbare än i den i världshaven. Men det finns arter som klarar varmare vatten. Hoppkräftan, en viktig födokälla för sill och skarpsill, klarar 2 till 4 grader varmare vattentemperaturer än dagens nivåer – åtminstone i Stockholms skärgård. Det finns dock andra hot mot hoppkräftan. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet, publicerad i tidskriften Ecology and Evolution.

Vattentemperaturen i Östersjön kommer troligen att öka mellan 3° C och 5° C under detta århundrade. För att klara av klimatförändringarna måste många arter därför anpassa sig eller flytta, annars kan de försvinna. Men en ny studie visar att det inte gäller alla arter. Hoppkräftan Eurytemora klarar sig bra i varmare miljöer, i alla fall de som finns i centrala Östersjön.

– Detta är goda nyheter eftersom hoppkräftan är en viktig födokälla för några av världens viktigaste fiskar som sill, skarpsill och ansjovis, säger Monika Winder, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP) på Stockholms universitet.

Forskarna utsatte hoppkräftpopulationer från olika delar av Östersjön för olika typer av miljöpåfrestningar som temperaturförändring, vattnets saltinnehåll eller matkvalitet.

– Det visade sig att hoppkräftornas känslighet varierar beroende på stressfaktorer specifika för just deras lokala miljö, det betyder att populationerna har utvecklats för att klara olika miljöer, säger Konrad Karlsson, som genomförde försöken under sin doktorandutbildning vid DEEP.

Populationen från norra Östersjön är exempelvis mer känslig för klimatuppvärmning och den från Rigabukten för förändringar i föda om de inträffar i samband med ökade temperaturer.

Om en lokal hoppkräftepopulation försvinner förlorar fiskarna sina byten och det är risk att nya invasiva fiskarter etablerar sig.

– Om fiskarnas byten, däribland hoppkräftan, har tillgång till alger av hög kvalitet blir de mer motståndskraftiga mot en ökning i temperaturen, säger Monika Winder.

Ett viktigt steg i rätt riktning är att minska övergödningen i Östersjön, säger forskarna. Övergödning orsakar stora cyanobakterieblomningar som inte bara orsakar syrebrist i havet och producerar gift utan också är en dålig födokälla för hoppkräftor.

– Den goda nyheten är att åtminstone hoppkräftpopulationen i centrala Östersjön verkar kunna anpassa sig till ökande temperaturer, avslutar Monika Winder.

Studien “Adaptation potential of the copepod Eurytemora affinis to a future warmer Baltic Sea” publicerades i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution. DOI: https://doi.org/10.1002/ece3.6267

Kontakt

Monika Winder, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet
Tel: 070-998 85 66, e-post: monika.winder@su.se

Samtliga författare till studien:
Konrad Karlsson, före detta doktorand vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet. Nu postdoc vid institutionen för arktisk biologi vid universitetcentret på Svalbard.
Epost: konrad.karlsson@unis.no

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Presskontakt:
Presstjänsten
Telefon:
08-16 40 90
Epost:
press@su.se