Veterinär Målfrid Vatne har
bland annat sett att vissa hundar har defekter på proteiner som levern
tillverkar som försvar mot olika typer av skador.

Hepatiter (leverinflammationer) och levercirrhos (skrumplever) är de vanligaste leversjukdomarna hos hund. Hepatit hos hundar orsakas sällan av
virus. Ett undantag är en akut virus-hepatit (HCC) – som är en dödlig
sjukdom – men eftersom de flesta hundar vaccineras är denna sjukdom ovanlig
bland svenska hundar. Vad som gör det svårt att spåra orsaken till
skrumplever är att levern är så svårt nedbruten när sjukdomen upptäcks.

För att få mer kunskap om mekanismerna bakom sjukdomarna har Målfrid Vatne
studerat leverbiopsier (vävnadsprover) från hundar som insjuknat i
leversjukdom. När djur (och människor) utsätts för någon typ av
vävnadsskada, t.ex. yttre våld, infektion eller annan inflammation, börjar
levern som en del av försvaret mot skadan att producera en rad olika
proteiner. Koncentrationen av dessa ökar då kraftigt, både i blodet och
lokalt i vävnaden. Dessa så kallade akutfasproteiner är glykoproteiner,
dvs. proteiner med kolhydratkedjor. Huvudsyftet med avhandlingen var att
undersöka fyra olika akutfasproteiner som skulle kunna ha betydelse för
utveckling av kroniska leversjukdomar.

En viktig upptäckt i vävnadsproverna var ansamlingar av defekta proteiner i
levercellerna. Sådana har inte påvisats hos leversjuka hundar tidigare. Hos
möss har det dock visats att sådana ansamlingar kan vara skadliga för
cellen och bidra till utvecklingen av leversjukdom.

En av defekterna rör ett protein som finns i tre genetiska varianter.
Hundar med den defekta varianten har ett sämre skydd mot enzymer som
utsöndras från vita blodkroppar och som orsakar vävnadsnedbrytning. Hos ett
annat akutfasprotein påvisades inga fel på själva proteinet men däremot två
olika typer av fel på proteinets kolhydratkedjor. Dessa fel var vanligare
vid höga halter av proteinet i blodet, alltså vid en akutfasreaktion.

Fördjupning
Det första proteinet som undersöktes (alfa-1-antitrypsin) har hos hund tre
olika genetiska typer. En av dessa visade sig ha nedsatt
enzymhämningskapacitet. Detta kan förvärra den inflammatoriska processen.
Hundar med den typen av protein har nämligen ett sämre skydd mot enzymer
som utsöndras från vita blodkroppar och som orsakar vävnadsnedbrytning.

Hos ett annat protein (haptoglobin) påvisades bara en genetisk typ eller
form av själva proteinet men två olika typer av glykosyleringsfel, dvs. fel
på proteinets kolhydratkedjor. Dessa glykosyleringsfel var vanligare vid
höga halter av proteinet i blodet, alltså vid en akutfasreaktion.

Nästa steg var att undersöka fyra akutfasproteiner på cellnivå. Detta
gjordes med hjälp av elektronmikroskopi och immunohistokemi, som är en
metod att med antikroppar påvisa specifika substanser (antigen) i
vävnadsprov. Hos människa finns det leversjukdomar som är relaterade till
ansamlingar av akutfasproteiner i levercellens endoplasmatiska nätverk, som
är den del av cellen där glykoproteiner produceras. Hos några hundar
påvisades sådana ansamlingar och förändringarna var likartade dem hos
människa. Det vanligaste var dock mindre ansamlingar av proteinerna och
dessa kunde lokaliseras till en typ av lysosomer, s.k. autofaga vakuoler.
Detta är små organeller som tillsammans med det endoplasmatiska nätverket
är en del av cellens kvalitetssäkringssystem och som bland annat bryter ner
och tar hand om defekta proteiner.

Veterinär Målfrid Vatne, vid institutionen för patologi, SLU, försvarar
fredagen den 15 mars kl. 09.15 sin doktorsavhandling Glycoproteins and
chronic liver disease in the dog – Biochemical, immunohistochemical and
ultrastructural studies. Disputationen äger rum i Ettans föreläsningssal,
Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala. Opponent är Professor Ted van den Ingh,
University of Utrecht, Nederländerna.

Mer information: Målfrid Vatne, 018-67 24 29
e-post: Malfrid.Vatne@pat.slu.se

Presskontakt:

Mikael Jansson,

Telefon:

018-67 14 56

Mobil:

073-370 71 11