Karolina Wirdenäs, Nordiska språk

Argumentation i talat språk är ämnet för Karolina Wirdenäs avhandling. De flesta ungdomar tycker att det är roligt att argumentera. Men olika ungdomsgrupper argumenterar på olika sätt, och bl.a. skolbakgrund och kön har betydelse för sättet att argumentera och hur mycket man argumenterar. Pojkar som går på teoretiska gymnasieprogram argumenterar t.ex. dubbelt så mycket som de som går på praktiskt inriktade program.

Avhandlingsförfattaren har undersökt oenigt argumenterande som uppstår i 27 olika grupper med gymnasieungdomar när de diskuterar musik. I materialet ingår såväl enkönade grupper, som grupper med både flickor och pojkar. Både praktiska och teoretiska gymnasieprogram är representerade.

Ett av de mest framtr√§dande intrycken av argumentationerna √§r att de verkar ing√• i ett v√§lbekant och vardagligt samtalsm√∂nster. I m√•nga av grupperna verkar man ocks√• tycka att det √§r roligt att diskutera och argumentera. √Ąven om inte alla uppskattar samtalssituationen lika mycket f√∂rekommer √§nd√• oenig argumentation i samtliga grupper.

Det visar sig att deltagarna anv√§nder sig av flera olika argumentationstekniker. Den teknik som anv√§nds mest har kallats ’villkorsargument’. Med hj√§lp av denna teknik kan en samtalsdeltagare b√•de ge sig sj√§lv och en motst√•ndare r√§tt p√• en och samma g√•ng. Ett konkret exempel f√∂rekommer vid ett tillf√§lle n√§r en grupp diskuterar hiphop. N√•gra av deltagarna tycker om musiken och andra g√∂r det inte. En av deltagarna argumenterar d√• med ett villkorsargument: ”men de [hiphop] e inte min typ n√§e inte min stil men man kan lyssna p√• dom om dom kommer p√• radio”. Genom att ge utrymme f√∂r b√•da de motstridiga √•sikterna kan man allts√• uppn√• enighet.

Det finns flera faktorer som visat sig vara avgörande för hur argumentationer utvecklas: För det första påverkar den argumentativa stil som en grupp har. Det vill säga att man gemensamt ägnar sig åt att utreda detaljer i frågan som det uppstått oenighet kring, eller också kan man försöka hålla diskussionen och argumenten på en generell nivå och snabbt acceptera varandras argument och åsikter.

För det andra avgör deltagarnas relation till varandra. Om det exempelvis uppstår starka åsiktsmässiga lag i en grupp (om deltagarna håller med varandra i par om två och två) fördjupas ofta den oenighet som förekommer mellan lagen.

För det tredje verkar också skolbakgrunden spela en roll för hur mycket och hur ofta man argumenterar i grupperna. Gymnasieungdomarna som går på teoretiskt inriktade program argumenterar i genomsnitt vid dubbelt så många tillfällen som de ungdomar som går på praktiskt inriktade program.

Grupperna med enbart pojkar är de som argumenterar och pratar både mest och minst in materialet. De blandade gruppernas och flickgruppernas genomsnittliga värden är mer centrerade kring medeltalen.

Avhandlingens resultat kan användas för pedagogiska syften. De olika sorternas argumentationstekniker och de argumentativa stilarna lämpar sig som diskussionsunderlag för undervisning om hur man argumenterar. Skillnaderna som visar sig mellan de olika grupperna av gymnasieungdomar ställer dessutom frågor om huruvida skola och samhälle bidrar till att forma stereotypa identiteter.

Avhandlingens titel: Ungdomars argumentation. Om argumentationstekniker i gruppsamtal.
Disputationen äger rum lördagen den 14 december 2002 kl.10.15
Opponent: Professor Caroline Liberg
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Närmare upplysningar kan fås av Karolina Wirdenäs, tel. 031-773 5293 (arb.),
e-post karolina.wirdenaes@svenska.gu.se

Barbro Ryder Liljegren
Informationsssekreterare
Humanistiska fakultetskansliet
Box 200
SE 405 30 G√ĖTEBORG Sweden
tel 031-773 4865
fax 031 773 1144
e-post: Barbro.Ryder@hum.gu.se
Internet: www.hum.gu.se