Nu rapporteras från flera håll om psykisk ohälsa i spåren av covid-19-pandemin. Rädsla för att smittas, ansvarstagande för att inte smitta andra och skyddande av riskgrupper innebär social isolering. Många olika grupper i samhället drabbas när vardagens rutiner rubbas. Hur mår exempelvis våra elitidrottare?

-Det är det vi tänker ta reda på, säger Anders Håkansson, professor och klinisk beroendeforskare vid Lunds universitet och överläkare på Beroendecentrum, Region Skåne, i Malmö.

I en enkätstudie kommer samtliga medlemmar i spelarföreningarna för de högsta divisionerna i fotboll, ishockey och handboll, på dam- och herrsidan, att erbjudas att anonymt delta och digitalt svara på frågor om sin situation under pandemin. Totalt planeras över 1000 individer att få enkäten.

-Vi är främst intresserade av hur vanligt förekommande symptom på depression och ångest är och om lagidrottarna på elitnivå förändrat sina spelvanor, det vill säga spel om pengar, under pandemin.

Anders Håkansson menar att elitidrottarnas situation vid en kris som covid-19-pandemin är speciell jämfört med många andras i vårt samhälle.

-Förutom att elitidrotten är ett yrke som fyller vardagen för många, så är den också en del av fritiden och en stor del av deras livsstil. Elitidrott innebär mer än många arbeten en strävan mot specifika mål, särskilda matcher eller tävlingar vid särskilda tidpunkter, och då blir kontrasten extra stor när allt ställs in och tidpunkten för återgång till det normala blir väldigt osäker. Hela tävlingsåret, och nästa tävlingsår, rubbas, säger han.

-Många har jobbat hårt med tydliga och konkreta mål framför sig i en idrottssäsong som plötsligt försvinner.

Forskarna vet sedan tidigare att idrottares psykiska ohälsa kan vara en utmaning, dels för att idrottsvärlden innebär speciella utmaningar och höga krav, men det kan också vara svårt att söka och få hjälp i tid när man mår dåligt om man utåt sett framstår som en elitpresterande idrottare i fysisk toppform, men mår psykiskt dåligt.

-Därför har vi startat mottagningar för elitidrottare med psykisk ohälsa i Stockholm och i Malmö. Det pågår också flera forskningsprojekt om psykisk ohälsa och spelproblem i idrotten i samarbete mellan Lunds universitet, Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) och Riksidrottsförbundet.

I den aktuella enkätstudien, som ska genomföras och utvärderas i expressfart då resultat är att vänta redan i slutet av juni månad, förväntas forskarna bland annat få svar på om kvinnliga och manliga elitidrottare reagerar olika i en kristid.

-Det är en intressant fråga som vi inte kan svara på i dag, men som den här studien kommer att kunna ge svar på.

Enkätstudien som elitidrottarna får ta del av i dagarna görs i ett samarbete mellan Anders Håkanssons forskargrupp vid Lunds universitet och de olika idrotternas spelarföreningar.

Kontaktuppgifter
Anders Håkansson, professor och klinisk beroendeforskare vid Lunds universitet och överläkare på Beroendecentrum, Region Skåne, i Malmö.

tel: 046-175596 (kopplad till mobil) eller anders_c.hakansson@med.lu.se

Presskontakt:

Jonas Andersson

Telefon:

Telefon: 046-222 70 17

Mobil:

0727-385858