Varje höst lämnar miljontals fåglar våra nordliga breddgrader, en del av dem företar en lång och farofylld flyttning till övervintringsområden söder om Sahara. Många småfåglar flyttar ensamma nattetid vilket innebär att 2-3 månader gamla fåglar måste använda medfödd information om till exempel tidpunkt för flyttning och flyttningsriktning. För att klara av resan behöver fåglarna bränsle i form av fett. Under flyttningen genom Europa stannar fåglarna till på flera ställen för att äta och fylla på mindre fettreserver (vanligen 20-30% av kroppsvikten). För att passera Sahara, där det inte finns någon möjlighet att äta på över 1 500 km, behöver dock fåglarna mycket större fettreserver. Alldeles innan en sådan här barriär har man funnit att fåglar kan fördubbla sin vikt genom fettupplagring. Att bära på så stora fettreserver är både farligt – flygförmågan försämras vilket ökar risken att bli dödad av rovfåglar – och kostsamt ur energisynpunkt.

Hur vet då fåglarna var de måste lägga på sig stora fettreserver för att klara passagen över Sahara? Den gängse förklaringen är att en inre klocka ger fågeln information om hur flyttningen ska genomföras. Men eftersom fåglarna alltid stöter på variationer i väderförhållanden och mattillgång är detta ingen tillfredsställande förklaring. Kan det vara så att det finns någon förbisedd extern ledtråd som ger fåglarna mer exakt information om var de ska lägga på sig mycket fett?

I ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet, Naturhistoriska riksmuseet och Sveriges Geologiska Undersökning har det på Tovetorps forskningsstation (Zoologiska institutionen, Stockholms universitet) undersökts om unga näktergalar kan använda information från jordens magnetfält för beslut om fettupplagring. Eftersom svenska ringmärkningsåterfynd antyder att näktergalar fettupplagrar i norra Egypten inför Sahara-passagen fick en grupp fåglar uppleva ett manipulerat magnetfält som liknar det som de upplever under flyttningen. En kontrollgrupp hölls samtidigt i det naturliga magnetfältet vid Tovetorp. Forskarna fann att experimentfåglarna förlängde sin fettupplagringsperiod jämfört med kontrollfåglarna. Studien visar för första gången att fåglar kan använda information från jordens magnetfält som en ledtråd för att lägga upp stora fettreserver inför passagen av ekologiska barriärer.

Projektet presenteras i en artikel i den amerikanska tidskriften Nature som kommer ut 1 november.

För ytterligare information kontakta gärna:
Thord Fransson: Naturhistoriska riksmuseet, tfn 08-5195 4204 e-post Thord.fransson@nrm.se.

Sven Jakobsson: Stockholms universitet, tfn 0155-24 60 47 alt. 08-16 40 52 e-post Sven.Jakobsson@zoologi.su.se

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

08-16 4090

Mobil: