Vår forskning visar att för människor som har djup relation till naturen, blir en ekologiskt rik natur läkande, helande och återhämtande på ett mycket starkare sätt, säger Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

                                                                       Matteo Giusti

Forskarna från Urban Studio vid Högskolan i Gävle har skapat en upplevelsekarta, utifrån nästan 2000 upplevelser, som täcker hela Stockholms kommun. Genom att analysera svaren kan de nu i en ny studie visa vilka upplevelser som är återhämtande och för vem.

Resultaten visar att om man har en stark koppling till naturen så är sannolikheten mycket större att man får en återhämtande effekt när man är i naturområden och särskilt när man är i ekologiskt värdefulla naturområden.

– Det nya och unika vi kan visa är dels att vad man har för attityder påverkar starkt och dels vilken typ av natur som är mest återhämtande, säger Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

Upplevelsekartan


Tidigare erfarenheter har stor betydelse

                                                                     Karl Samuelsson

– Vi ser att det har stor betydelse vad man kommer in i sin naturupplevelse med för tidigare erfarenheter, säger Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle.

Enligt Karl visar tidigare studier på ett tydligt samband mellan hur ofta man under sin uppväxt har varit i naturen och hur mycket man har lekt utomhus och ens kopplingar och attityder till naturen i vuxen ålder.

– Det nya vi ser här är att det också spelar roll för upplevelser i stunden som man har som stadsbo och att det också kan spelar roll för välbefinnande och hälsa. Vi tror att det blir som en självförstärkande cirkel, där det ena leder till den andra, säger Karl Samuelsson.

Typ av natur spelar roll

Studien visar också att om man har en högre koppling till naturen så har en viss typ av natur en mycket större återhämtande effekt

– Det handlar om platser som har ekologiska värden, att det kanske finns stora gamla lövträd, eller ängar, olika sorters ekosystem som är viktiga för den biologiska mångfalden som upprätthåller de här värdena, säger Matteo Giusti.

Stadens natur är och kommer att vara vår vanligaste kontakt med naturen

Att skapa livsmiljöer som samtidigt stöder människors välbefinnande och ekologisk hållbarhet är därför en angelägen prioritering, framhåller forskarna.

– Det motsatta gäller också, har man en låg koppling till naturen, så är det mer sannolikt att man har en återhämtande upplevelse i områden som inte har någon natur, säger Karl Samuelsson.

– Man måste börja tidigt och tänka på att låta barnen få lära sig om naturen i stadsnaturmiljöer, det är långa processer. Den som får en relation till naturen tidigt växer sedan upp och blir beslutsfattare och opinionsbildare, det driver varann, säger Matteo Giusti.

Artikeln publicerad i PLOS ONE

Mer från Urban Studio vid Högskolan i Gävle:
Salamandrarna som förändrade stadsbarnen
Blanda bostäder och arbetsplatser nära stora naturområden
Koncentrera inte stadens folkflöden för mycket
Barn utan känslomässiga band till naturen skyddar den inte

Kontakt:

Matteo Giusti, miljöforskare vid Högskolan i Gävle
Tel: 076-781 73 07
E-podt: Matteo.Giusti@hig.se

Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle
Telefon: 073-759 08 50
E-post: karl.samuelsson@hig.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto Matteo Giusti och Karl Samuelsson: Anna Sällber

Högskolan i Gävle formar framtiden genom utbildning och forskning som löser samhällsutmaningar. I samverkan skapar vi en hållbar värld.Vi erbjuder ett 50-tal utbildningsprogram och cirka 400 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik. Våra forskningsprofiler är byggd miljö och hälsofrämjande arbetsliv.

Presskontakt:
Anders Munck
Telefon:
+46707946523
Epost:
anders.munck@hig.se
Presskontakt:
Douglas Öhrbom
Mobil:
073-273 36 56
Epost:
dom@hig.se
Presskontakt:
Anna Sällberg
Telefon:
070-410 63 78
Epost:
anna.sallberg@hig.se