En amerikansk studie från 2005 visade att nyfödda bebisar har i genomsnitt 200 icke-naturliga kemikalier i sitt blod – bland dem bekämpningsmedel, dioxiner, industrikemikalier och flamskyddsmedel. I en svensk undersökning fann Statens Lantbruksuniversitet 57 olika bekämpningsmedel i svenska åar och vattendrag.

Vilka effekter dessa kemikalier har på människa och miljö har traditionellt beräknats med utgångspunkt i den enskilda substansen, kemikalie för kemikalie. Senare forskning visar att en sådan modell inte är tillräcklig.

Snarare bildar de kemikalier människan släpper ut en komplex ”cocktail”, vars kombinerade effekter i stor utsträckning är okända. EU:s miljöministrar har därför uppmanat EU-kommissionen att stärka riskarbetet och förändra lagstiftningen kring kemikaliers kombinationseffekter.

Konkret har kommissionen fått uppdraget att under 2010 rekommendera hur kombinationer av hormonstörande ämnen ska hanteras i befintlig lagstiftning, samt att under 2011 utvärdera lämpliga lagändringar.

För att kartlägga situationen idag genomfördes en studie av forskare vid Göteborgs universitet och University of London. Enligt studien är all relevant forskning entydig: den samlade ”cocktail-effekten” är betydligt större och farligare än effekterna av den enskilda kemikalien.

-Antalet kemiska kombinationer som jordens levande organismer exponeras för är enorm. Att utvärdera varje tänkbar kombination är därför inte realistiskt och nya modeller måste tas fram för riskbedömningen. Det behövs riktlinjer för hur den kemiska cocktail-effekten ska hanteras, för att bedömmer riskerna för både människa och miljö, säger Thomas Backhaus, forskare vid Institutionen för växt- och miljövetenskaper som är medförfattare till studien.

Studien State of the Art Report on Mixture Toxicity publicerades av EU:s generaldirektorat för miljöfrågor.

Kontakt
Thomas Backhaus, Institutionen för växt- och miljövetenskaper, Göteborgs universitet
031-786 2734
thomas.backhaus@dpes.gu.se