Den uppmärksammade svenska forskningen kring livmodertransplantationer har tagit ett nytt steg – på området hälsoekonomi. För första gången finns nu en vetenskaplig kostnadsberäkning på genomförd behandling.

Den aktuella forskningen utgår från de nio livmodertransplantationer, med levande donatorer, som genomfördes 2013 under ledning av Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Transplantationerna gjordes inom ramen för världens första systematiska och vetenskapligt baserade studie på området. Efter den första födseln i Göteborg 2014 följde ytterligare sju födslar innan någon utanför Sverige födde barn efter livmodertransplantation.

När kostnaderna nu kartlagts redovisas resultaten med vissa reservationer. Dels är antalet studerade fall begränsat till nio, och dels har behandlingarna utförts som del av ett forskningsprojekt med de krav det inneburit. Med det sagt ger studien ändå en kostnadsbild att utgå ifrån.

Den totala summan som forskarna kommit fram till, och som finns redovisad i tidskriften Human Reproduction, var i genomsnitt 74 564 euro, i dagens penningvärde. Summan omfattar kostnaderna kring både mottagare och donator.

Det som ingår är undersökningar och behandlingar året före transplantationen, inklusive IVF, själva operationerna på donator och mottagare, samt kostnaderna under två månader efter transplantationen, inkluderat kostnader för sjukskrivningar.

Viktig pusselbit

Enskilt största posten i kostnadsberäkningen var sjukfrånvaro (25,7 procent), följt av sjukhusvård efter operation (17,8), kirurgi (17,1), undersökningar inför operation (15,7), anestesi (9,7), läkemedel (7,8 procent), tester efter kirurgi (4,0) och återinläggning på sjukhus (2,2 procent).

Totalsumman beskrivs som relativt hög, delvis beroende på de omfattande vetenskapliga kraven. I en framtida klinisk miljö skulle den sammantagna kostnaden för en transplantation troligen bli lägre, menar forskarna.

Thomas Davidson är docent i utvärdering och hälsoekonomi vid Linköpings universitet, och studiens försteförfattare:

– Ur ett prioriteringsperspektiv är den här studien viktig eftersom den bidrar med en pusselbit när man ska fatta beslut om huruvida livmodertransplantation ska erbjudas inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. En kostnadsberäkning är en utgångspunkt för att framöver bedöma om åtgärden är kostnadseffektiv, säger han.

Kostnadseffektivitet mäts oftast i form av kostnad per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår, QALY, en måttstock som kombinerar ekonomi och aspekter kring livslängd och livskvalitet. Thomas Davidson igen:

– När kostnadseffektiviteten ska bedömas måste både kostnaden och effekten, gärna mätt i QALYs av åtgärden, relateras till alternativa behandlingar.

Flera frågor återstår

Lars Sandman är professor i hälso- och sjukvårdsetik, föreståndare för Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet, och medförfattare i studien:

– Det återstår fortfarande väsentliga frågor som vi vill fortsätta utreda. En sådan är hur vi ska se på effekten av en livmodertransplantation. Ska den QALY-vinst som genereras omfatta endast vinsten för modern av att få genomgå en graviditet, föda ett barn och vara förälder till detta barn, eller ska även vinsten av att det föds ett barn läggas till? Det kommer att göra stor skillnad för kostnadseffektiviteten hos åtgärden – en viktig faktor i prioriteringssammanhang, säger han.

Mats Brännström, professor och korresponderande författare:

– Alla kostnader för utredning, personal och sjukhusvård bekostades av forskningsanslag och totalsumman var ungefär vad vi kalkylerat med, och jämförbar med den aktuella kostnaden för njurtransplantation från levande donator. Livmodertransplantation kommer med stor sannolikhet att bli mer kostnadseffektiv i framtiden med den robotkirurgiteknik vi utvecklat, som innebär kortare vårdtider och en snabbare återgång till arbetsliv, säger han.

Titel: The costs of human uterus transplantation: a study based on the nine cases of the initial Swedish live donor trial

Kontakter:

Mats Brännström, tel. 0736 25 44 55

Thomas Davidson, tel. 0709 20 03 44

Lars Sandman

Bilder:

Arkivbild från tidigare operation med forskarteamet bakom livmodertransplantationerna (foto: Björn Larsson Rosvall)

Porträttbilder på, från vänster, Thomas Davidson (foto: Emma Busk Winquist), Lars Sandman (foto: Charlotte Perhammar) och Mats Brännström (foto: Cecilia Hedström)

Presskontakt: press@sahlgrenska.gu.se Margareta G. Kubista Telefon 0705 30 19 80