De tio första åren efter examen ökar löneskillnaderna mellan högskoleutbildade kvinnor och män betydligt. Att män och kvinnor inte tjänar lika mycket på att byta jobb tycks vara en bidragande orsak. Det visar en avhandling från Linnéuniversitetet av nationalekonomen Abdulaziz Reshid.

Abdulaziz Abrar Reshid har följt ungefär 120.000 personer som tog examen från universitet eller högskola under åren 1996–2002. Vid inträdet på arbetsmarknaden tjänade männen i genomsnitt 9 procent mer än kvinnorna och efter tio år var skillnaden 21 procent. När hänsyn tagits till att män och kvinnor till exempel har olika utbildningar och arbetar i olika sektorer är lönegapet vid inträdet på arbetsmarknaden relativt litet och efter tio år ungefär 11 procent.

En bidragande orsak till att skillnaden mellan män och kvinnors löner ökar är att kvinnor får betydligt lägre avkastning på sin rörlighet. Ungefär lika många män och kvinnor byter arbete och de som byter jobb får i genomsnitt högre lön. Kvinnornas löneökningar är ungefär hälften till tre fjärdedelar så stora som männens. Skillnaderna mellan hur mycket mer män och kvinnor får i lön på det nya jobbet är lite mindre om bytet sker till ett mer kvalificerat jobb och lite större om bytet sker till ett liknande arbete.

Abdulaziz Abrar Reshid uppskattar att 16 procent av det 11 procent stora lönegap som uppstått tio år efter examen kan hänföras till att kvinnorna som byter jobb inte får lika höga löneökningar som män.

Kvinnornas lägre rörlighetspremie är delvis kopplad till föräldraskap. Löneskillnaden mellan män och kvinnor som byter till ett liknande jobb är stor redan innan det första barnet, och ökar sedan runt tidpunkten för det första barnets födsel. Lönegapet mellan män och kvinnor som gör karriär och byter till ett mer kvalificerat jobb är mindre, men ökar i och med första barnet.

Abdulaziz Reshids avhandling består av fyra delar. De första två handlar om könsskillnader på arbetsmarknaden. Den tredje handlar om bostadsområdets betydelse for chansen att erhålla arbete. Är chansen att få arbete lägre om man bor i ett utsatt område med låg socioekonomisk status?

I den fjärde och sista delen har Abdulaziz Reshid studerat olikheter i föräldrars investeringar i flickor och pojkars hälsa i Etiopien. Han finner ingen generell olikhet vad gäller vaccinationer och amning, men i familjer med fler barn än de planerat får flickor mindre amning och vaccinationer än pojkar.

– Min förhoppning är att resultaten från min studie ger användbar information till beslutsfattare, säger Abdulaziz Reshid. Att säkerställa jämställdhet är viktigt för en hållbar ekonomisk utveckling. För detta ändamål kan studier som min hjälpa till att fördjupa vår förståelse för orsakerna till ojämlikhet mellan könen på arbetsmarknaden och hjälpa beslutsfattare att utforma bättre verktyg för att uppnå jämställdhet.

Abdulaziz Reshid kommer ursprungligen från Etiopien och har studerat nationalekonomi vid Addis Ababa University, Etiopien samt vid Köpenhamns universitet. Sina doktorsstudier vid Linnéuniversitetet påbörjade han 2012.

Avhandlingens titel: Essays on Gender Inequality and Neighborhood Effects

Kontakt

Abdulaziz Reshid, abdulaziz.reshid@lnu.se (engelskspråkig)

Carina Sörgårn, forskningskommunikatör, carina.sorgarn@lnu.se, 0470-70 85 52

Presskontakt:

Annika Sand

Telefon:

0470-70 85 54

Mobil:

076-830 01 05