FN har förklarat det kommande decenniet för ekosystemrestaureringens decennium. Det är nu extra viktigt att planera för framgångsrik restaurering. De flesta restaureringar utförs i vattendrag, oftast på korta sträckor. Forskare vid Umeå universitet visar att projekt som planeras på landskapsnivå leder till de bästa resultaten.

Inom avrinningsområden uppträder faktorer på olika skalor och det är viktigt att förstå hur de påverkar varandra.

– Även om forskare tidigare har känt till dessa kopplingar visar vi att de samverkar genom olika sätt att överlappa varandra, och att dessa mönster varierar mellan olika vattendrag, säger Lina Polvi Sjöberg, universitetslektor på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Ekologiska samhällen i ett vattendrag är en produkt av vattendragets hydrologi, geomorfologi, ekologi och biogeokemi. Eftersom dessa faktorers inbördes påverkan varierar mellan vattendrag finns inga one-size-fits-all-metoder för restaurering. Med hjälp av fallstudier i norra Sverige och Brasilien visar forskarna att dessa fyra faktorer samverkar på olika rumsliga skalor.

– Vi ville visa hur idéerna kan användas praktiskt genom att ta norra Sverige och Brasilien som exempel. I norra Sverige styrs ekologin av främst geomorfologin och hydrologin men i södra Brasilien styr ekologin hydrologin eftersom där finns vattenkrävande träd som reglerar vattenflödet i det torra avrinningsområdet, säger Lina Polvi Sjöberg.

Den modell som presenteras kan även användas för att förstå hur klimatförändringar påverkar balansen mellan de fyra faktorerna och hur denna påverkan bör beaktas vid restaureringsarbetet.

Forskarnas rön bygger på flera decenniers arbete med hur vattendrag påverkas av processer på olika rumsliga skalor. En av pionjärerna till dessa idéer är Dr. Chris Frissell vid Salish Kootenai College i Montana, USA.

– Umeåforskarna har gjort ett väldigt bra jobb med att illustrera vikten att tänka igenom problemen kring vattendragsrestaurering och har tagit arbetet ett steg vidare genom att identifiera den sorts policy och styrning som krävs för att utföra jobbet, säger han.

Umeåforskarna påpekar att planering och utförande av restaurering inom hela avrinningsområden bör förbehållas aktörer som har den storskaliga överblicken. I de fall där till exempel organismer styrs endast av lokala livsmiljöer kan även mindre aktörer organisera och utföra restaurering.

Originalartikel

Polvi, L.E., Lind, L., Persson, H., Miranda-Melo, A., Pilotto, F., Su, X., & Nilsson, C. 2020. Facets and scales in river restoration: Nestedness and interdependence of hydrological, geomorphic, ecological, and biogeochemical processes. Journal of Environmental Management, 265, 110288. https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2020.110288

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301479720302231

För pressen

Pressbild och figur

För mer information, kontakta gärna:

Lina Polvi Sjöberg, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap
Telefon: 070 256 3446
E-post: lina.polvi@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 33 000 studenter och 4 000 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:
Ingrid Söderbergh
Telefon:
070-60 40 334
Mobil:
070-60 40 334
Epost:
ingrid.soderbergh@umu.se