Hur kan man mäta stress hos djur? Forskare från bland annat Uppsala universitet har nu funnit att så kallade epigenetiska markörer skulle kunna användas för att upptäcka långvarig stress hos kommersiellt uppfödda kycklingar. Det här kan på sikt leda till förbättrade förhållanden inom djuruppfödningen. Studien har publicerats i tidskriften Frontiers in Genetics.

Kroniskt stressade djur drabbas av försvagat allmäntillstånd och immunförsvar vilket är dåligt ur ett djurskyddsperspektiv. För kommersiell djurhållning innebär det sämre kvalitet på animalieprodukter och att en större mängd kött får kasseras vilket i sin tur påverkar jordbrukarnas ekonomi och konsumenternas matkvalitet negativt. Trots det finns idag inga pålitliga sätt att mäta långvarig stress hos djur.

Forskare från Sverige och Brasilien har nu i studier på kycklingar sökt efter tecken på hur långvarig stress kan påverka generna, så kallade epigenetiska förändringar. Kort innebär det att en viss sorts molekyler kommer att fästa vid olika delar av dna-strängen, så kallad metylering, beroende på hur djuret levt. Det kan ge långvariga effekter i hur generna uttrycks. Gener kan till exempel aktiveras eller stängas av.

Studien gjordes på kycklingar av den populära värphönsrasen vit leghorn. De delas upp i två grupper där den ena gruppen fick växa upp i en normal kommersiell miljö tillsammans med andra kycklingar och med god tillgång till mat och vatten. I den andra gruppen utsattes fåglarna för faktorer som är kända för att framkalla framkalla stress. De hölls isolerade från varandra och hade begränsad tillgång till mat och vatten under perioder. Samma experiment utfördes i både Sverige och Brasilien.

– Vi tog blodprov från kycklingarna i kontrollgruppen och stressgruppen efter att behandlingen slutförts. Vi analyserade metyleringen av röda blodkroppar och jämförde metyleringsmönster mellan de två grupperna, säger Fábio Pértille vid University of São Paulo och studiens försteförfattare.

Vad de då såg var att de hos de stressade fåglarna hade metylgrupperna bundit till de röda blodkropparnas dna på ett hela annat sätt än hos kycklingarna i kontrollgruppen. Även om forskarna inte kunde se hur länge de här förändringarna kvarstod var de ändå en indikation på att kycklingarna utsatts för långvarig stress.

– Det är tidigt, men resultaten från den här studien är ett steg på vägen mot att kunna identifiera specifika epigenetiska markörer som kan vittna om den stress som kommersiellt uppfödda djur utsättas för i sin livsmiljö. Det skulle vara mycket användbart att ha ett diagnostiskt verktyg för att spåra återkommande stress i uppfödda djur och det kan leda till exempel till en förbättrad hälsa och skydd för uppfödda djur, förbättrad kvalitet på kött och mjölkprodukter samt minskad antibiotikaanvändning, säger Carlos Guerrero-Bosagna som forskar i miljötoxikologi vid Uppsala universitet.

För mer information kontakta:
Carlos Guerrero-Bosagna forskare vid institutionen för organismbiologi vid Uppsala universitet
Tel: 070 – 089 58 37, E-post: carlos.guerrero.bosagna@ebc.uu.se

Referens: Fábio Pértille et al. (2020), Putative Epigenetic Biomarkers of Stress in Red Blood Cells of Chickens Reared Across Different Biomes, Frontiers in Genetics. DOI: 10.3389/fgene.2020.508809

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Presskontakt:

Presskontakt

Telefon:

Mobil:

070-167 92 96