Linnéuniversitetet ska tillsammans med Uppsala universitet och tre företag i Kronobergs län, ingå i ett nytt samarbetsprojekt där förhoppningen är att stå för Sveriges första fullständiga utveckling och tillverkning av supraledande magneter, som bland annat kan användas inom cancervården.

Det är Europeiska regionala strukturfondsprogrammet för Småland och Öarna och Region Kronoberg som beslutat att tillsammans bidra med 19 miljoner kronor till ett nytt samverkansprojekt mellan Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och de tre småländska teknikföretagen Scanditronix Magnet AB, Ryd-Verken AB och Vattenskärningsteknik i Vislanda AB.

Syftet med projektet är att förstärka och ta tillvara kunskap, kompetens och innovationsförmåga inom Kronobergsregionens näringsliv. Målet är att tillsammans utveckla miljövänliga och energisnåla supraledande magneter där forskning, teknisk utveckling och innovation kan kombineras till global konkurrenskraft.

Supraledande magneter tros bli ett alltmer viktigt verktyg inom vetenskap, medicin och industri i framtiden. Första steget i projeketet är att tillverka en prototyp för forskningsanläggningen CERN i Schweiz. Prototypen ska tillverkas med miljövänligare metoder och teknologi än redan etablerad tillverkning.

– De här supraledande magneterna avser CERN använda för uppgradering av deras stora partikelaccelerator. Även andra stora forskningsanläggningar är redan intresserade av dessa magneter. I framtiden kan vi använda dem också för till exempel cancerterapi inom sjukvården, tror Roger Ruber, forskare vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet och tekniskt ansvarig i projektet.

Från Linnéuniversitet är det faktulteten för teknik och Ekonomihögskolan som bidrar med kompetens från institutionen för maskinteknik och institutionen för ekonomistyrning och logistik.

– Från Ekonomihögskolans sida ska vi framför allt följa projektet genom att utveckla en överförbar modell för forskningsnära samverkan med näringslivet. Vi ska också ta fram en strategi för lärande, där vi ska se hur bland annat miljö- och klimataspekter kan bidra till att stärka projektet, säger Helena Forslund, professor vid institutionen för ekonomistyrning och logistik.

Fakulteten för teknik vid Linneuniversitetet håller i den del av projektet som gäller utveckling av tillverkningsteknik. De ska också leda aktiviteterna kring bland annat teknikutveckling, mekanisk design och produktionsritningar.

– Magnetens teoretiska utformning måste översättas till en mekanisk konstruktion, som sedan ska optimeras för framtida serieproduktion.Vi kommer att bistå alla företag i projektet i att utveckla tekniken som behövs för tillverkning av delar till prototypmagneten, säger Izudin Dugic, docent vid institutionen för maskinteknik.

Målet med denna del är att dels medverka till kompetensutveckling vid de medverkande företagen, dels utveckla relevant teknik för de komponenter som projektet syftar till.

– Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och den småländska företagsgrupperingen kombinerar sina unika kompetenser. Vi behöver industriella partners för att kunna utveckla forskningen och företagen behöver oss för kompetensutveckling, säger projektledaren Olof Karis, professor vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

Projektetets samtliga samarbetspartners

Uppsala universitet tillhandahåller FREIA-laboratoriet som är en forskningsinfrastruktur av nationellt intresse med tekniska resurser och personal för aktiviteter som ligger i gränslandet mellan grundforskning och industrisamverkan. FREIA-laboratoriet kommer att utveckla magneten och testa den i det supraledande tillståndet vid – 270 grader Celsius för att bekräfta dess egenskaper i det supraledande tillståndet.

Linnéuniversitetet är mycket aktivt inom ekonomi och teknik. Institutionen för maskinteknik har ett fokusområde i produktutveckling där man utvecklar nya teorier inom produktutveckling och produktdesign. Inom ekonomi studerar man entreprenörskap, ledning och organisering. Institutionen för ekonomistyrning och logistik studerar effektivisering av processer i försörjningskedjor.

Scanditronix Magnet AB är specialist på att utveckla och tillverka normalledande ’varma’ elektromagneter för användning i partikelacceleratorer. Magneterna används för att styra och påverka partikelstrålen i acceleratorerna. Scanditronix Magnet uppgift blir att ta hand om upphandling, tillverkning och montering av alla delar till i den supraledande magneten.

Ryd-Verken AB är specialist på verktygstillverkning, avancerad bearbetning och pressning. Här finns stora avancerade bearbetningsmaskiner som behövs i det här projektet. Ryd-Verken kommer i det här projektet att utföra den avancerade bearbetningen av en meter långa magnetspindlarna med tredimensionella spår för supraledande kabel.

Vattenskärningsteknik i Vislanda AB är specialist på så kallad abrasiv vattenstråleskärning. Företaget har sedan starten kontinuerligt investerat i den senaste tekniken och i utrustning för högsta möjliga precision vilket är nödvändigt för att klara de höga kraven i projektet.

Kontakt

Izudin Dugic, docent, fakulteten för teknik, 072-231 77 21, izudin.dugic@lnu.se
Helena Forslund, professor, Ekonomihögskolan, 070-577 78 22, helena.forslund@lnu.se

Olof Karis, professor, Uppsala universitet, 070-425 03 29, olof.karis@physics.uu.se

Ulrika Bergström, pressansvarig, 070-259 36 29, ulrika.bergstrom@lnu.se