En livscykelanalys omfattar ett helt system och undersöker allt som går in i och ut ur systemet i form av råvaror, material, energi, avfall och utsläpp.

Tre norska mejerier har studerats i detalj. Bland annat har den miljömässiga betydelsen av mejeriets storlek, grad av automatisering och transportsträckor för mjölken undersökts. Data från mejerierna har samlats in med två olika metoder. I den ena metoden följdes mjölken genom anläggningen och energiåtgång och utsläpp för varje delprocess kartlades. I den andra metoden fördelades den totala energiförbrukningen och utsläppet från mejerierna på de olika produkterna med hjälp av en fördelningsnyckel baserad på det verkliga utsläppet förorsakat av de olika produkterna. Den senare metoden användes. Om man använder den första metoden får man inte med förbrukningen och utsläppen från gemensamma funktioner i mejeriet som inte är direkt knutna till produkten, till exempel produktion av kylvatten, drift av reningsanläggningen mm

Det minsta mejeriet påverkade miljön mest, och mejeriet med lägst grad av automatisering hade minst utsläpp till vatten. Detta kan emellertid variera från mejeri till mejeri, eftersom sättet som mejeriet drivs på och personalens inställning också har stor betydelse

Produktion av foder och mjölk på gården ger den största miljöbelastningen i mjölkens livscykel. Transport av mjölk till mejeriet hade ingen avgörande betydelse. Transport av färdiga produkter mellan mejerierna omfattas inte av studien. Konsumenthanteringen är viktig, både när det gäller svinn av mjölk i hemmen och vid transport till och från butik.

Mjölkförpackningarna och rengöringen i mejerierna undersöktes särskilt. Emballaget är relativt viktigt för mjölkens livscykel, och valet av avfallshantering för är mycket viktigt för miljöpåverkan. Utsläpp till vatten kommer i huvudsak från rengöring i mejerierna. Rengöringsmetoder som kombinerar låg temperatur med låg koncentration av rengöringsmedel är miljömässigt bäst, men på grund av att dessa rengöringsmedel ofta innehåller toxiska ämnen er det svårt att dra säkra slutsatser. En kvalitativ bedömning av toxiciteten gjordes.

En metod för att undersöka bärkraftigheten i LCA har också utarbetats.
– LCA- metodik är lämpligt för att undersöka var i livscykeln för t ex mjölk de största miljöbelastningarna uppstår, och var de största förbättringarna kan göras. LCA kan också användas för att simulera framtida situationer och ny teknologi, säger Merete Högaas Eide.

Avhandlingen ”Life Cycle Assessment (LCA) of Industrial Milk Production” försvaras vid en offentlig disputation den 13 mars kl 13.00 i sal KS 101, Kemigården 4, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Arbetet har utförts i samarbete med SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik.

Mer information
Merete Högaas Eide, TINE Norske Meierier FoU-Senteret,
tel: + 47 22 93 85 25, e-post: merete.hogaas.eide@tine.no

Presskontakt:

Christian borg

Telefon:

031-7723395

Mobil:

0766-314235