Djuren som lever i Östersjöns djupa bottnar, musslor och små kräftdjur, livnär sig främst av nedsjunkande organiskt material från algblomningar. Genom att äta av algrester i sedimentet och samtidigt själva vara bytesdjur för fisk, till exempel torsk och strömming, utgör de en länk mellan sedimenterat organisk material och fiskproduktion.

Djursamhället på botten förändras till följd av övergödningen genom att känsliga arter försvinner från områden med syrefattiga bottnar, medan tåliga arter ökar i antal. En minskning av antalet arter innebär att utnyttjandet av blomningsmaterialet blir mindre effektivt eftersom vi har sett att de olika arterna kompletterar varandra beträffande födostrategier. Det innebär att artrika bottnar kan föra vidare mer näring från alger eller cyanobakterier upp i näringskedjan än artfattiga bottnar.

På senare år har många nya arter etablerat sig i Östersjön, bland annat en havsborstmask och frågan huruvida detta tillskott påverkar upptag och nedbrytning av alger har gett oväntade resultat.

– Jag har inte sett några tendenser till att den främmande masken konkurrerar med de inhemska arterna om algblomningsmaterial, snarare verkar den bidra till ett ökat resursutnyttjande vilket är positivt för djurens tillväxt, säger Agnes Karlson.

Avhandlingens titel
Benthic use of phytoplankton blooms: uptake, burial and biodiversity effects in a species-poor system.

För ytterligare information
Agnes Karlson, Systemekologiska institutionen, agnes@ecology.su.se, 073-638 6720.

För bild
press@su.se eller 08-16 40 90.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

08-16 4090

Mobil: