Typ 2-diabetes — även kallad åldersdiabetes — är i hög grad en välfärdssjukdom. Antalet drabbade ökar i Sverige och i stora delar av världen, särskilt utvecklingsländerna. Globalt uppskattas förekomsten till 2-3 % av befolkningen. Diabetes kännetecknas av höga nivåer av glukos (druvsocker) i blodet och för uppkomsten av typ-2-diabetes är både okänslighet för insulin, s.k. insulinresistens, i olika vävnader (lever, muskel och fett) samt bristande produktion av insulin i bukspottkörteln av betydelse. Insulinresistens kan definieras som nedsatt effekt av en given mängd insulin. Insulinresistens och åtföljande höga insulinnivåer i blodet är också förknippade med andra tillstånd än typ-2 diabetes, t.ex. högt blodtryck, bukfetma, blodfettsrubbningar samt hjärt-kärlsjukdomar. Avhandlingen resultat kan därför få betydelse för förståelsen av flera sjukdomar som innefattar insulinresistens.

Studien har utförts på fettceller och visar sammanfattningsvis på några tänkbara mekanismer vid utvecklingen av insulinresistens och typ 2-diabetes. Förhöjda nivåer av cirkulerande faktorer i blodet — i form av t.ex kortisol, insulin och socker — visade sig orsaka störningar i fettcellernas insulinsignalering och glukosomsättning. Dessa faktorer kan därför medverka till att insulinresistens uppstår eller försämras.

När insulinresistenta fettceller från patienter med typ 2-diabetes tas ut och odlas 24 timmar i en miljö med låga glukosnivåer upphör cellerna att vara insulinresistenta. Det tyder på att insulinresistens i fettceller kan upphävas och att den orsakas av miljön omkring cellerna, t.ex höga sockernivåer, och inte till följd av någon inneboende defekt hos cellerna som sådana.

Det är tidigare känt att höjda nivåer av fett (triglycerider) i blodet efter måltider kan uppträda tidigt när typ 2-diabetes utvecklas. Det är också en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. Ändringar i mängd eller aktivitet hos enzymet lipoproteinlipas (LPL), som spjälkar fetter i blodet, skulle kunna vara en tänkbar mekanism bakom detta. LPL-aktiviteten i fettväv efter måltid ökade dock ungefär lika mycket (35—55 %) hos både diabetiker och kontrollpersoner, vilket talar för att de förhöjda triglyceridernivåerna hos typ 2-diabetiker inte orsakas av försämrad reglering av LPL i fettväven.

Avhandlingen läggs fram vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och har titeln ”Glucose and lipid metabolism in insulin resistance – an experimental study in fat cells”. Svensk titel: ”Kolhydrat- och fettmetabolism vid insulinresistens – en experimentell studie i fettceller”.
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är professor Juleen Zierath, Institutionen för kirurgisk vetenskap, klinisk fysiologi, Karolinska Institutet, Stockholm.

Jonas Burén är uppvuxen i Ånäset och verksam vid enheten för medicin, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Han kan nås på tel. 090-785 21 94.
E-post: jonas.buren@medicin.umu.se