Processer i hjärnan som stödjer lagring och återkallning av minnen från tidigare liknande situationer observeras även när vi gör numeriska bedömningar. Detta tyder på att minnen av tidigare händelser kan vara något vi alltid påverkas av när vi gör numeriska bedömningar. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

– Genom att förstå vilka regioner i hjärnan som aktiveras i samband med olika bedömningar kan man på sikt utveckla verktyg som hjälper oss att undvika felaktiga bedömningar, säger Sara Stillesjö, doktorand vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Sara Stillesjö med hjälp av funktionell hjärnavbildning, fMRI, och kognitiv modellering studerat hur den mänskliga hjärnan arbetar vid bedömningar. För bedömningar i vitt skilda sammanhang är något vi gör varje dag, ofta utan att närmare reflektera över att det är just det vi gör. Vissa bedömningar kan ha stor – rentav livsavgörande – betydelse inte bara för oss själva utan även för andra människor, exempelvis när en lärare sätter betyg på sina elever. Det är därför kritiskt att få en bättre förståelse för hur vi människor gör bedömningar.

Den typ av bedömningar som Sara fokuserat på är numeriska bedömningar, det vill säga när vi avger en bedömning på en kontinuerlig skala. En teoretisk utgångspunkt i avhandlingen är att i vissa situationer baseras sådana bedömningar mer på vår kunskap om regler och abstrakta samband, medan i andra situationer baseras de istället mer på minnen av tidigare liknande händelser. En viktig skillnad mellan dessa är att medan den första typen av bedömning mer eller mindre alltid leder till sakligt grundade bedömningar kan den andra typen ibland ge ett felaktigt utfall, som färgas oproportionerligt mycket av just de tidigare händelser vi råkar ha lagrat.

Resultaten från en av delstudierna i avhandlingen visade att oberoende av vilken typ av minne som uppgiften krävde, aktiverades precuneus, en region i bakre delen av hjärnan som är viktig för att aktivera inre mentala representationer inför exempelvis en bedömning i nutid. Vidare identifierades ett specifikt samband mellan aktivitet i precuneus och en matematisk modell av den typ av bedömningar som baseras på minnen av tidigare liknande händelser. I en uppföljande studie användes funktionell hjärnavbildning för att undersöka hjärnans funktion samtidigt som deltagarna fick lära sig att lösa en bedömningsuppgift. Resultaten förtydligade precuneus roll för bedömningar och visade att precuneus är viktig dels för att lagra och stärka redan etablerade minnen som vi använder oss av vid bedömningar under pågående inlärning, dels för att vid ett senare tillfälle återkalla och utvärdera likheten mellan de lagrade minnesrepresentationerna och nya liknande situationer.

I en sista studie undersöktes huruvida minnen från tidigare liknande händelser finns till hands för våra bedömningar även i situationer när vi använder oss av regler och abstrakta samband. Fokus låg på situationer där abstrakta regler kan vara alltför tidskrävande och svåra att använda. Resultaten visade dels att det kan vara mycket svårt för oss att låta bli att använda abstrakta regler, trots att de är för tidskrävande. Resultaten visade dock även att flera av försöksdeltagarna tycktes ha minnen från tidigare liknande händelser till hands, som de föredrog att basera sina bedömningar på vid extrem tidspress.

– I dagens samhälle ställs vi människor inför allt högre krav på att göra korrekta bedömningar i miljöer av hög komplexitet. Den praktiska betydelsen av resultaten från avhandlingen är att genom att belysa vilka processer som ligger till grund för bedömningar, kan vi också ha bättre möjligheter att förbättra bedömningar, exempelvis lärares betygsättning, säger Sara Stillesjö.

Avhandlingens studier har gjorts på 253 personer i Umeå under perioden 2011-2018.

Sara Stillesjö är uppvuxen i Lycksele.

Till avhandlingen

För mer information, kontakta gärna
Sara Stillesjö
Telefon: 076 -785 22 85
E-post: sara.stillesjo@gmail.com

Om disputationen
Sara Stillesjö, Institutionen för integrativ medicinsk biologi, försvarar fredag 14 juni kl. 13.00 sin avhandling Likhetsbaserade processer i mänskliga bedömningar: evidens från hjärnavbildning och kognitiv modellering. Fakultetsopponent är Alan Sanfey, Radboud universiteit, Nijmegen, Nederländerna. Huvudhandledare har varit Linnea Karlsson Wirebring, Institutionen för Psykologi och Umeå center for functional brain imaging (UFBI), Umeå universitet.

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805