För att förklara dessa utvecklingsförlopp beskriver Sven Lindmark en analysram för studier av framväxten av vad han kallar tekniskt-ekonomiska system. Centrala begrepp i analysramen är tekniska system och aktörssystem. Tekniska system (t. ex. ett telefonnät) utgör i sig ofta ingen färdig användbar produkt, utan kräver utveckling och integration av andra, komplementära, system (t.ex. en telefon) för att kunna användas eller spridas på marknaden. De tekniska och de komplementära systemen utgör tillsammans delsystem i en applikation – ett användarsystem. Dessutom finns det ofta konkurrerande tekniska system – substitut – som utför samma eller liknande funktioner. Runt dessa tekniska system finns aktörer som utvecklar, producerar, säljer, köper, använder, standardiserar och reglerar dem. Systemberoenden har verkat olika på mobiltelefoni och mobil data vilket blir särskilt tydligt om man betraktar framväxten av mobil data.

De första näten för mobil datakommunikation utvecklades under tidigt 80-tal, bl. a. världens första publika paketkopplade mobila datasystem – Mobitex. Televerket lanserade Mobitex 1986 med stora förhoppningar som dock inte infriades. Förklaringarna är flera. Det fanns t. ex. inga terminaler när tjänsten lanserades. Dessutom saknades tjänster – applikationer. Innovationssystemet kring Mobitex var helt enkelt inte moget. Dessutom hade i början av 1990-talet delvis konkurrerade system dykt upp, främst GSM. GSM (vars utveckling liksom hela mobiltelefoniutvecklingen beskrivs i detalj i avhandlingen) utlovade förbättrade möjligheter för datakommunikation, samt bättre och billigare terminaler än Mobitex. Standardiseringsarbetet av en paketkopplad variant av GSM (kallad GPRS) speciellt framtagen för datakommunikation var på god väg, och skulle lanseras runt 1997 var det sagt. Detta ledde in alla aktörerna kring mobil data i en väntefas. Standardiseringsarbetet drog emellertid ut på tiden och de första näten lanserades inte förrän 2000, då utan terminaler och med få tjänster. Under tiden hade industrin försökt lansera mobilt Internet i Europa, genom WAP som blev en flopp, återigen på grund av avsaknad av terminaler och tjänster, men även på grund av GPRS- förseningen. Denna utveckling kan ställas mot det kanske mest framgångsrika mobila datasystemet internationellt hittills – i-mode i Japan där det väldiga NTT DoCoMo framgångsrikt kontrollerade och koordinerade hela innovationssystemet.

Sett i historiens backspegel ter sig 3G-förseningarna och besvikelserna inte särskilt förvånande. Det är bara en i raden av besvikelser för en teknik som gång på gång underskattat betydelsen av starka systemberoenden, i form av många potentiella komplementariteter, ett stort antal olikartade applikationer och konkurrerande system.
– Men medan industrin slickar såren kommer mobil datakommunikationsmarknaden att fortsätta att växa relativt snabbt, som den faktiskt gjort de senaste tio-femton åren. Stora generiska tekniska system är svåra att få fart på, men också svåra att stoppa när de väl fått fart., spekulerar Lindmark.

Avhandlingen ”Evolution of Techno-Economic systems: An Investigation of the Evolution of Mobile Communications” försvaras vid en offentlig disputation på Chalmers den 30 september kl 15.00 i sal Vasa A, Vera Sandbergs Allé 8, Chalmers, Göteborg.

Mer information:
Sven Lindmark, Industriell organisation, Chalmers,
tel.: 031-772 3484, e-post: svelin@mot.chalmers.se