Ekolantbruket har ibland anklagats för dålig djuromsorg, både från det konventionella lantbruket och från djurrättshåll. Vonne Lund har fördjupat sig i de olika gruppernas argumentation och menar att konflikterna ofta beror på skillnader i etisk grundsyn och livsåskådning. Det leder i sin tur på att man har olika syn på när djuren har det bra, menar hon, och ger ett tillspetsat exempel:
– Om ekolantbrukaren släpper ut grisen i ruggigt väder för att det är naturligt, kommer djurrättsaktivisten med ett täcke.

Vonne Lund har studerat djuromsorg i förhållande till ekolantbrukets grundläggande värderingar, och hon presenterar resultaten i sitt doktorsarbete vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid SLU i Skara. Ekolantbrukets viktigaste mål, både i Sverige och internationellt, är att vara miljövänligt och uthålligt. Vonne Lund menar att målet om god djuromsorg går att förena med miljövänlighet även om de olika målen ibland kommer i konflikt med varandra. Därför bör det ekologiska lantbruket ha god djuromsorg bland sina mål även fortsättningsvis. I Sverige kan detta tyckas självklart, men internationellt kan djuromsorgsmålet behöva lyftas fram, menar hon.

Avhandlingen visar också att djurvälfärdsbegreppet tolkas något olika i ekologiskt och konventionellt lantbruk. I ekolantbruket lägger man vikt vid att djuret ska leva ett ”naturligt liv” för att ha god välfärd. Då inbegrips både möjligheten att utföra ett naturligt beteende, att utfodringen är anpassad till djurslagets fysiologi samt att miljön ska påminna om den som arten ursprungligen levde i. Inom konventionellt lantbruk läggs större vikt vid djurens fysiska hälsa och produktion. Med det menas att om djuren är friska och växer bra eller mjölkar mycket, så tolkas detta som tecken på god välfärd. Konsumenternas uppfattning om djurvälfärd stämmer ofta med ekolantbrukets syn. Det är därför viktigt att det ekologiska lantbruket i kommunikationen med omvärlden tydligt anger hur man definierar djurvälfärd.

En litteraturstudie i avhandlingen redovisar ekodjurens välfärd i praktiken. Det visade sig att få vetenskapligt granskade artiklar har publicerats. Det är därför svårt att dra någon slutsats, men en försiktig konklusion är att djurvälfärden i stort sett är lika bra eller möjligen något bättre i ekologiska besättningar. Ett viktigt undantag är de parasitrelaterade sjukdomar, vilka är ett större problem i ekolantbruket. Där är förebyggande behandlingar med till exempel avmaskningsmedel inte tillåtna i hela besättningar, bland annat av miljöskäl.

I en enkätundersökning tenderade de ekologiska djurbönderna att dela sig i två grupper, som delvis hade olika värderingar. Den ena gruppen såg ekolantbruket som en livsstil, och där sågs ”naturligt liv” som viktigare än traditionella djurskyddsbegrepp som integritet, rättigheter eller värdighet. Den andra gruppen bestod av ”entreprenörer” som ofta tyckte att det är viktigare att tjäna pengar och möta nya utmaningar. De var generellt mer kritiska till KRAV:s djurregler och hade lättare att acceptera ingrepp som kastrering och embryoöverföring. Det fanns dock indikationer på att lantbrukare kunde bli mer positiva till den ekologiska grundsynen efter att de arbetat med ekologiskt lantbruk ett tag.

Avmaskningen är ett exempel på att det kan finnas konflikter mellan den ekologiska grundsynen, som prioriterar uthållighet och miljövård, och djurskydds-målsättningen. Därför menar Vonne Lund att det ekologiska lantbruket behöver utveckla strukturer som säkrar djurvälfärden. Detta är kanske ännu viktigare i ett internationellt perspektiv än i Sverige. I avhandlingen presenteras ett förslag, nämligen ett etiskt kontrakt som skulle kunna användas i detta syfte både i teori och praktik. Det symboliska kontraktet skulle reglera förhållandet mellan husdjur och människa, så att djuren skulle garanteras en viss välfärd. Det bygger på att djuren betraktas som viktiga partners i det agroekologiska system som det ekologiska jordbruket utgör.

Agronom Vonne Lund, SLU, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, försvarar fredagen den 6 december sin doktorsavhandling Ethics and animal welfare in organic animal husbandry – an interdisciplinary approach. Disputationen äger rum Norlingsalen, O-huset, SLU Skara. Fakultetsopponent är Dr Francien H. de Jonge, University of Utrecht, Nederländerna.

För mer information, kontakta Vonne Lund på telefon 0511-67 225 eller 070-62 933 64, eller via e-post vonne.lund@hmh.slu.se.