Vilka problem i vårdkedjan ställs professionella inför som jobbar med neuroutvecklingstillstånd, och vilka lösningsstrategier använder de? Det har Gustaf Waxegård tittat på i en ny avhandling i psykologi från Linnéuniversitetet.

Det är en utmaning för vården att organisera tillgängliga och patientcentrerade vårdkedjor för barn och unga med neuroutvecklingstillstånd (NU-tillstånd), såsom uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning, autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Gustaf Waxegårds avhandling Conceptualizing professionals´ strategies in care pathways for neurodevelopmental disorders bidrar till att förstå varför.

Svårsamordnad vård för barn och unga med NU-tillstånd

NU-tillstånd är komplexa, vanligt förekommande, neuropsykologiska funktionsnedsättningar, där utredning och behandling kräver expertis inom många instanser i vårdkedjan.

– Många barn och familjer som söker vård för diagnoser som ADHD och autismspektrumtillstånd möts av en otillgänglig vård som dessutom är dåligt samordnad, säger Gustaf Waxegård.

Avhandlingen visar att det råder konkurrens om vilka metoder, strategier och vårdstrukturer som professionella helst använder för att hjälpa patienter. Eftersom resurserna är begränsade uppstår ett behov av att välja i vilja situationer de ska agera kollektivt eller mer individuellt/lokalt i vårdkedjan. Vårdkedjor för NU-tillstånd kännetecknas därmed av sociala dilemman menar Gustaf Waxegård. Det finns ett urvalstryck på professionellas beteende som inte bara handlar om vetenskap och beprövad erfarenhet.

– Det kan vara mer rationellt för en enhet att inte samverka fullt ut med en annan enhet om man ser till vad som är bäst för enheten. Men om alla enheter prioriterar sina egna behov riskerar vårdkedjan som helhet att raseras, vilket gör att alla i slutändan blir lidande.

Som professionell räcker det inte med att göra sitt jobb på bästa sätt, man måste också vara aktiv i att skapa förutsättningarna för att kunna göra sitt jobb menar Gustaf Waxegård. Att bygga in bättre förståelse för hur professionella kan samverka i vårdsystemen skulle på sikt kunna göra stor skillnad för barn och familjer. Det skulle också kunna bidra till en bättre arbetsmiljö för professionella.

Surfplattebaserat test för uppmärksamhetsproblem

I en av sina tre studier utvärderar han ett nytt, snabbt, surfplattebaserat screening-test för uppmärksamhetsproblematik.

– Syftet är att bidra till utvecklingen av metoder som kan hjälpa professionella att göra mer effektiva kliniska bedömningar av komplexa variabler, som uppmärksamhetsförmåga, säger Gustaf Waxegård.

Förhoppningen är att hans fynd kan användas för att utveckla samverkansmodeller mellan professionella som har sin grund i social dilemma-problematik och gemensamt förvaltande av viktiga resurser där ”ägarfrågan” är oklar.

Kontakt

Gustaf Waxegård, mobil 070-781 77 98, mejl gustaf.waxegård@lnu.se

Liv Ravnböl, forskningskommunikatör, mobil 076-76 036 66, mejl liv.ravnbol@lnu.se

Presskontakt:
Liv Ravnböl
Telefon:
0480-49 77 10
Mobil:
076-760 36 66
Epost:
liv.ravnbol@lnu.se