I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att elever med läs- och skrivsvårigheter rent generellt faktiskt mår bättre än vi trodde, och att tekniska hjälpmedel är effektiva pedagogiska redskap.

Emma Lindeblads avhandling ”Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments with a one-year follow-up”, innehåller tre empiriska studier som alla har till syfte att öka förståelsen för kopplingarna mellan självbegrepp, läsförmåga, psykisk hälsa och assisterande teknik (AT). Man har också tittat på användningen av applikationer i surfplattor som hjälpmedel för att underlätta läsning och kompensation för lässvårigheter och dess inverkan på deltagarnas självbegrepp och psykiska hälsa samt på deras läsförmåga av intresse.

– Resultaten visar att barn- och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter som deltagit i vår studie inte mår sämre eller uppvisar någon mer negativ uppfattning om sig själva än andra barn- och ungdomar i samma ålder, säger Emma Lindeblad. Tidigare forskning har visat att dessa elever mått sämre än elever utan läs-och skrivsvårigheter. Vi har även kommit fram till att tekniska hjälpmedel kan verka positivt på läsförmågan och öka motivationen till skolarbete indirekt. Vi anser att pedagogers kunskapsnivå och förmåga till effektiv stöttning även på emotionell nivå, troligtvis har bidragit till denna utveckling.

Assisterande teknik (AT) används redan i skolan av exempelvis specialpedagoger, och studien visar nu alltså att det även kan vara en positiv upplevelse för eleverna att använda dessa hjälpmedel. Pedagoger kan således fortsätta utöva sina goda strategier som stärker barn att stå emot negativa restriktioner som funktionsvariationer eventuellt kan medföra. AT i form av appar använder vi dagligen, exempelvis i form av Siri, kalender, påminnelser osv. Att ta till sig text via att lyssna på den kan vara hjälpsamt för många fler än de som har lässvårigheter.

– Det vi kommit fram till i vår forskning kan också påverka andra instanser i samhället än skolan, till exempel vård och socialtjänst, säger Emma. Vetskapen om att dessa barn och ungdomar inte mår sämre än andra kan förhoppningsvis leda till att man sprider denna kunskap vidare bland professionella och till grupper som eventuellt upplever hinder i sin dagliga tillvaro.

Foto: Länk till fler foton

Kontakt

Emma Lindeblad, leg psykolog, doktorand i psykologi samt programansvarig för Psykologprogrammet, telefon 0702-62 42 59, e-post emma.lindeblad@lnu.se

Liv Ravnböl, forskningskommunikatör, telefon 0480-49 77 10

Presskontakt:

Annika Sand

Telefon:

0470-70 85 54

Mobil:

076-830 01 05