I morgon, den 29 maj, hissas den blågula flaggan. Det är Veterandagen som firas, till minne av svenska soldaters insatser. Men det är också ett tillfälle att komma ihåg militärernas familjer – det menar universitetslektor Ann-Margreth Olsson, som släpper en rapport om soldater och deras anhöriga.

En svensk soldat reser iväg för att göra en insats i ett krigshärjat område. Men soldaten lämnar inte bara sitt hemland bakom sig. Kvar finns ofta föräldrar, sambo, maka, make, syskon eller barn. Det som i internationell forskning brukar kallas för
Military families.

– I Sverige har vi inte använt detta begrepp särskilt ofta, och forskningen kring soldaters och veteraners anhöriga har hittills varit väldigt sparsam, säger Ann-Margreth Olsson, universitetslektor i socialt arbete vid Högskolan Kristianstad.

De senaste åren har hon därför valt att fördjupa sig i just anhörigforskning om svenska soldater, veteraner och deras familjer, och i dagarna släpps rapporten
Anhörig och soldat.

Genom intervjuer med drygt hundra soldater och anhöriga har hon mejslat fram en bild av familjernas vardag – både vid beslutet att ge sig iväg och under utlandsvistelsen då anhörigskap och föräldraskap utövas på distans.

– De anhöriga vittnar ofta om ovisshet och oro. I många fall saknar de en fullständig bild av var soldaten befinner sig och vad hon eller han faktiskt gör.

Soldaterna, i sin tur, kan känna frustration över att de själva och deras anhöriga befinner sig i så olika världar. Det som för en utomstående kan uppfattas som jobbigt, slitigt och farligt kan i soldatens ögon te sig tydligt och meningsfullt, och ge en känsla av sammanhang.

– När de kommer hem igen så upplever en del soldater kaos och osäkerhet. Då värker missionstarmen som väcker viljan att ge sig iväg igen, säger Ann-Margreth Olsson.

På senare år har försvarsmakten fått upp ögonen för de anhörigas betydelse. Men Ann-Margreth Olsson menar att ännu större insatser kan göras för att underlätta för alla inblandade.

– Det vore önskvärt att anhöriga blev ännu mer involverade redan från början. Att de fick tydlig information om förutsättningarna, och att befälen förstod hur viktigt det är att soldaternas kontakt med sina familjer upprätthålls under uppdraget.

Att få in familjeperspektivet är inte bara angeläget för soldatens och de anhörigas privata välbefinnande, menar Ann-Margret Olsson. Det har även också positiv inverkan på soldatens prestation, kapacitet och fokus, vilket i förlängningen också påverkar den militära insatsen.

Anhörig och soldat – Soldatens motiv och anhörigas respons på beslut om militär insats. Oro, saknad och längtan

Kontakt 

Ann-Margreth Olsson, lektor i socialt arbete vid Högskolan Kristianstad.
Tel: 044-250 39 48, 0708–70 92 01
ann-margreth.olsson@hkr.se

Vid Högskolan Kristianstad (HKR) läser cirka 14 000 studenter vid något av högskolans 60 program eller 300 kurser. Högskolan Kristianstad är unik i landet genom att samtliga programutbildningar på grundnivå och merparten av programmen på avancerad nivå innehåller minst fem veckors verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

Presskontakt:
Fabian Rimfors
Telefon:
044-250 36 61
Mobil:
0768-23 88 42
Epost:
fabian.rimfors@hkr.se