I många biologiska och högteknologiska tillämpningar spelar ultrasnabb överföring av elektroner en grundläggande roll. För att studera dessa processer behöver forskarna utveckla mätmetoder med allt bättre tidsupplösning. Ett exempel är den så kallade femtosekundlaserspektroskopin, som belönades med 1999 års nobelpris i kemi.

I senaste numret av tidskriften Nature redovisar en forskargrupp vid Uppsala universitet under ledning av professor Paul Brühwiler resultat som går ytterligare ett steg i jakten på allt kortare tider. För ett system bestående av en molekyl på en halvledaryta har man funnit en elektronöverföring som är snabbare än den ofattbart korta tiden tre femtosekunder, dvs. tre miljondelar av en miljarddels sekund, betydligt snabbare än någon tidigare lyckats visa. Metoden, som till största delen utvecklats vid Fysiska institutionen i Uppsala, bygger på användningen av så kallat synkrotronljus i kombination med avancerade datorberäkningar. Resultaten hjälper forskarna att förstå elektronprocesserna i en ny typ av solcell, den så kallade våta solcellen av Grätzel-typ, som på kort tid vunnit stor internationell uppmärksamhet som ett billigt och miljövänligt alternativ till konventionella produkter.

Experimental evidence for sub-3-fs charge transfer from an aromatic adsorbate to a semiconductor av Joachim Schnadt, Paul A. Brühwiler, Luc Patthey, James N. O’Shea, Sven Södergren, Michael Odelius, Rajeev Ahuja, Olof Karis, Margit Bässler, Petter Persson, Hans Siegbahn, Sten Lunell och Nils Mårtensson, Nature 418, 8 augusti 2002, s. 620-623.

För vidare information, kontakta Joachim Schnadt på telefon 018-471 36 05 eller via e-post Joachim.Schnadt@fysik.uu.se