Man kan på konstgjord väg tillverka sådan här igenkänning genom den molekylära plastavgjutningstekniken. Det går till på det sätt att man blandar plastbyggstenar med den molekyl man vill binda. När plasten sedan har stelnat tvättar man bort molekylen. Kvar blir avtryck som molekyler av den sorten sedan kan binda till när den träffar på plasten. Nackdelen är att man samtidigt får en mängd avtryck som inte är så bra och som inte känns igen så väl av de molekyler man vill binda. Det kan man försöka minimera genom att försöka förstå varför avtrycken bildas och sedan ge materialen så bra förutsättningar som möjligt för att bilda bra avtryck. Det kan till exempel handla om att använda rätt lösningsmedel eller rätt temperatur.

Björn C. G. Karlsson har i en del av sin forskning undersökt ett plastsystem med igenkänning för bedövningsmedlet bupivakain. Han har gjort experiment där grunden till avtryckens uppkomst och olika sätt att minimera återbindningen till de sämre avtrycken undersöktes. Han kom fram till de förhållanden som ger den bästa igenkänningen för bupivakain styrdes av en balans mellan vattenavvisande och vattenälskande växelverkan. Det framkom också att den här balansen kan påverkas av temperatur.
Björn C. G. Karlsson har under sin doktorandtid utvecklat en metod där datorsimuleringar av plastbindningen innan den gjordes och den växelverkan som sker mellan bupivakain och plastbyggstenarna kartlades. Resultatet av den här kartläggningen visade varför avtrycken varierar i kvalitet, men även vilka möjligheter man har med att använda datorn som ett redskap för att välja rätt förhållanden för tillverkningen av molekylära plastavgjutningar.

I avhandlingsarbetets andra del tillverkades en plast med igenkänning för wafarin som är den aktiva substansen i det blodförtunnande läkemedlet Waran. Genom att lägga samman resultaten av undersökningen av wafarins flourescensegenskaper med dess förmåga att binda till den tillverkade plasten kunde Björn Karlsson vara med och utveckla en ny metod för att mäta halten warfarin i blodplasma.
För denna metod tilldelades Björn C. G. Karlsson, tillsammans med sin handledare professor Ian Nicholls och forskningsingenjör Annika Rosengren, andrapriset i stiftelsen Skapas innovationstävling.

För mer information kontakta gärna Björn C. G. Karlsson på 0480- 44 62 80, 070-6150444 eller på bjorn.karlsson@hik.se.