När en stjärna bildas dras ett enormt gasmoln samman under gravitationskraften. Processen frigör stora mängder energi som måste föras bort för att sammandragningen ska kunna fortsätta. I denna process är molekyler mycket effektiva, eftersom de strålar ut energi.

Att förstå hur molekyler bildas och förstörs är därmed avgörande för att vi ska förstå hur stjärnor föds, och hur den interstellära rymden utvecklats.

Den första fleratomiga molekylen som upptäcktes i rymden var ammoniak – ett ämne med en mycket kraftig och stickande doft. Ammoniakens förekomst och sammansättning i rymden har dock förbryllat forskarna. Andelen ammoniakmolekyler som innehåller tungt väte (deuterium) är nämligen 100 miljarder gånger större än vad astronomerna statistiskt sett hade förväntat sig. Professor Gunnar Nyman från Göteborgs universitet och Institutionen för kemi har kommit ett steg på väg mot att förklara varför.

Gunnar Nyman har utvecklat en teoretisk modell som studerar hur ammoniakmolekyler bildas. Modellen, som också kan användas för att studera jordens atmosfär, uppmärksammas bland annat i den vetenskapliga tidskriften Chemical Science.
–Det är svårt att i laboratorier återskapa de låga temperaturer och tryck som råder i den interstellära rymden. Vår teoretiska modell har därför visat sig mycket värdefull för att förstå den här typen av reaktioner, säger Gunnar Nyman.

Kontakt:
Gunnar Nyman, Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
031-772 2270
0768-709688