De socialpolitiska mål om goda livsvillkor som finns i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, förändras när besparingsmål påverkar utredningsarbetet. Det visar en studie som gjorts av 100 utredningar om personlig assistans genomförda vid Försäkringskassan.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, infördes 1994. Dess syfte är att särskilt behövande personer med funktionsnedsättning ska få det stöd i det dagliga livet som krävs för att de ska kunna uppleva samma människovärde som andra. Besparingsåtgärder inom den sociala välfärden riskerar dock att ta över fokus från de socialpolitiska målen, visar en ny forskningsstudie.

– Den politiska målsättningen för funktionshindrade sedan 50 år, om delaktighet på lika villkor, byts i praktiken ut mot ekonomiska mål. Det får allvarliga konsekvenser för personer med omfattande funktionsnedsättningar, som riskerar att exkluderas från delaktighet i samhällslivet, säger Ulrika Järkestig-Berggren, docent i socialt arbete vid Linnéuniversitetet och en av tre författare till studien.

Problem med rättssäkerheten

I studien har forskarna granskat handläggningen av 100 utredningar av personlig assistans som gjorts vid Försäkringskassan. Resultatet visar på problem med rättssäkerheten i utredningsprocessen. Det förekommer exempelvis att den sökande eller dennes företrädare inte hörts. Likaså fragmentiseras ofta den sökandes aktiviteter, vilket bidrar till att den tid som räknas in inte når upp till de 20 timmar som krävs för att få statlig personlig assistans via Försäkringskassan.

I besluten sätts överlag inte de förhållanden som rör den enskilde i relation till intentionen i lagen. Vägledande argument används som styrande riktlinjer av handläggarna. Slutsatsen av studien blir att de socialpolitiska målen i LSS om goda livsvillkor nu förändras genom en utredningspraktik som istället har ekonomiska besparingsmål som förtecken.

– Försäkringskassan bör öka kvaliteten i utredningarna genom att säkerställa att den sökande kommer till tals, att den sökandes behov beaktas i sin helhet, samt att besluten bygger på relevanta data utifrån lagstiftarens intentioner. Politikerna måste styra så att syftet med socialpolitiken värnas, säger Ulrika Järkestig-Berggren.

Även för palliativ vård

I studien, som publicerats i European Journal of Social Work, framkommer även att var tionde ansökan gällde personlig assistans i livets slutskede i form av palliativ vård.

– Det förvånade oss, då personlig assistans inte är tänkt som en sådan vårdform. Att dessa ansökningar förekommer kan visa på ett behov av att se över tillgången till vård i livets slutskede nationellt, säger Ulrika Järkestig-Berggren.

Mer information

Presskontakt:

Annika Sand

Telefon:

0470-70 85 54

Mobil:

076-830 01 05