Forskare vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har tagit fram en ny metod för att mäta nivåer av läkemedlet hydroxiklorokin hos patienter med den reumatiska sjukdomen systemisk lupus erythematosus (SLE). Analysmetoden kan även visa sig användbar för andra områden inom sjukvården, som vid behandling av covid-19. Studien publiceras i Arthritis Research and Therapy.

Hydroxiklorokin användes ursprungligen för att behandla malaria, men visade sig också ha god effekt vid SLE och reumatoid artrit (RA). Idag rekommenderas det till alla SLE-patienter eftersom det ger en skyddande effekt mot sjukdomens skov. Tester görs nu för att se om det även kan sättas in som behandling vid covid-19.

En nackdel med hydroxiklorokin är dess biverkningar som dock kan undvikas om doseringen anpassas för varje patient.

För att uppnå den skyddande effekten mot skov i SLE men samtidigt minimera risken för biverkningar, har Uppsalaforskarna nu utvecklat en metod som kan användas i sjukvården för att mäta nivåerna av substansen i blodet hos SLE-patienter. Metoden baseras på så kallad högupplöst masspektrometri och är sedan december 2019 i drift på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Ett första steg för forskarna var att gå igenom tillgängliga data över hydroxiklorokinmätningar. De såg då att resultaten från mätningar gjorda i helblod, plasma och serum inte var jämförbara med varandra.

– Det visade sig vara stora skillnader mellan olika rapporter och dessutom verkade det som att det fanns mycket stora individuella skillnader, säger Kim Kultima, docent vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och även verksam vid Klinisk kemi och farmakologi på Akademiska sjukhuset.

Därför genomförde hans forskargrupp i samarbete med forskargruppen i reumatologi en studie där de jämförde nivåerna av hydroxiklorokin i plasma, serum och helblod hos SLE-patienter. De kom fram till att halterna i helblod var ungefär dubbelt så höga som i serum och plasma. Helblodsanalyserna var också de mest tillförlitliga.

– Ett slående resultat och en mycket viktig insikt var att för patienter som ordinerats samma dos kunde nivåerna i helblod skilja uppemot 15 gånger mellan individer. Det tyder på stor individuell variation i omsättningen av läkemedlet, säger Kim Kultima.

Ett problem studien pekar på är att den svenska läkemedelsförteckningen (FASS) anger koncentrationerna av hydroxiklorokin i plasma. Forskarna bedömer att de värdena ger en missvisande bild som inte är lämplig för övervakning av läkemedelsnivåerna hos patienter.

– Man ska också vara mycket försiktig med att dra förhastade slutsatser huruvida hydroxiklorokin är verksamt vid covid-19. Det vi vet idag är att analysmetoden förhoppningsvis kommer att kunna leda till ett bättre underlag för att ge rätt dos till de SLE-patienter som ordinerats läkemedlet, säger Kim Kultima.

I samverkan med läkare på infektionskliniken och inom intensivvården vid Akademiska sjukhuset finns en plan och beredskap för att kunna mäta halterna av läkemedlet i blodet även hos covid-19-patienter om substansen skulle visa sig verksam.

För mer information kontakta:
Kim Kultima, docent vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och även verksam vid Klinisk kemi och farmakologi på Akademiska sjukhuset.
Tel: 073-396 18 44
E-post: kim.kultima@medsci.uu.se

Referens:
Carlsson. H. et al. (2020) Measurement of hydroxychloroquine in blood from SLE patients using LC-HRMS – Evaluation of whole blood, plasma and serum as sample matrices. Arthritis Research & Therapy. DOI: 10.1186/s13075-020-02211-1

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

Presskontakt:

Presskontakt

Telefon:

Mobil:

070-167 92 96