Gunhaga har även fastställt när under embryonalutvecklingen dessa regioner börjar utvecklas. Dessa studier har utförts genom att använda tidiga kycklingembryon som modellsystem.

Telencephalon utgör den största delen av centrala nervsystemet hos ryggradsdjur och kan delas in i två större strukturer; cortex och basala ganglier. Cortex är den del av hjärnan som är delaktig i alla medvetna funktioner och står därför i förbindelse med större delen av hjärnans övriga strukturer. Hos människa, där cortex är mest utvecklad, har man kartlagt många av dessa förbindelser och funktioner, såsom högre muskelkontroll, minneshantering och förmågan att förnimma känslor.

Lena Gunhagas avhandlingsarbete har utförts för att öka förståelsen av den tidiga utvecklingen av telencephalon. Sett ur ett framtidsperspektiv kommer förhoppningsvis patienter med sjukdomar som orsakas av nervcellsbortfall, till exempel Alzheimer och Parkinson, att kunna behandlas med stamcellsterapi för att förmå nya nervceller att bildas. För att detta ska bli möjligt krävs vetskap om vilka signaler som styr de olika celltypernas utveckling. Resultaten av Gunhagas studier är av generell betydelse och kan tillämpas på människa.

Lena Gunhaga (f Sandström) har vuxit upp i Dorotea innan hon flyttade till Umeå för fortsatta studier.
Lena Gunhaga nås på:
Tel: 090-785 67 04
E-post:lena.gunhaga@molbiol.umu.se

Fredagen den 26 april försvarar Lena Gunhaga, Molekylärbiologiska institutionen, Umeå universitet, sin doktorsavhandling med titeln Dorsoventral patterning of the prospective telencephalon. Svensk titel: Induktion av dorsoventral identitet i embryonala telencephalon.
Disputationen äger rum kl. 09.30 i föreläsningssalen Major Groove, institutionen för molekylärbiologi.Fakultetsopponent är professor Gord Fishell, Institute of Biomolecular Medicine, New York University Medical Center, USA.

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

090-786 50 89

Mobil:

0706-100 805