För drygt ett år sedan gick den
amerikanska författaren och Nobelpristagaren Toni Morrison bort. En svensk
avhandling av Alice Sundman vid Stockholms universitet blir nu bland de första
att göra en djupdykning i Morrisons efterlämnade manuskript. Den belyser hur
Morrisons litterära platser blir mångfacetterade meningsskapande delar av
texten, både som de framställs i romanerna och som de vuxit fram i
skrivprocessen.

Toni
Morrisons författargärning spänner över nära fem decennier och hennes skildringar
av afroamerikanska erfarenheter har lästs världen över. Älskade av en läsande
allmänhet såväl som uppskattade av kritiker har hennes texter studerats och
analyserats grundligt. Men hennes manuskript har blivit tillgängliga för
forskare först de senaste åren. Alice Sundmans avhandling, som nyligen lades
fram vid Engelska institutionen, Stockholms universitet, är bland de första
studierna som bygger på det nyligen öppnade Toni Morrison-arkivet vid
Princetonuniversitetet i USA.

– Jag har haft den fantastiska förmånen att få studera Morrisons arkiverade arbetsmaterial på plats i Princeton. För mig gav det en djupare förståelse av hennes skrivande, och även en insikt i skapandeprocessen som gav nya perspektiv på hennes romaner, säger Alice Sundman.

Avhandlingen fokuserar på hur Morrison beskriver platser i sina verk. Den lyfter fram både hur författaren har arbetat med dem i sitt skrivande och hur de framställs för läsaren i de färdiga romanerna. I fokus för studien står romanerna Beloved (Älskade), Paradise (Paradis) och A Mercy (En välsignelse).

– I sin romankonst arbetar Morrison med platser – landskap, byggnader, vägar, städer, skepp – på en mängd olika sätt, och jag har velat lyfta fram denna mångfald. Här har tillgången till arkivmaterialet varit ovärderlig. Jag har fått en inblick i hur texterna vuxit fram och formats, och kunnat ställa detta i relation till de publicerade texterna, säger Alice Sundman.

Studien poängterar att platser i Morrisons texter går långt utöver att enbart utgöra bakgrund och miljö. I stället samverkar de med romanernas teman och personer. Och ibland blir platserna själva nästan levande figurer i berättelserna, som det hemsökta huset i Beloved.

– Ett särskilt betydelsefullt ögonblick i mitt arkivarbete var när jag hittade manuskript som visar hur hon först hade tänkt avsluta romanen Beloved. I en essä har Toni Morrison skrivit om hur hon på uppmaning av sin förläggare ändrade det näst sista ordet i romanen. Men hon berättade aldrig vilket det ursprungliga ordet var. I manuskripten finns det med, och ger en djupare förståelse för hur den längtan efter samhörighet som beskrivs i berättelsen präglar hela romanen.

– En annan spännande upptäckt var när jag läste utkasten till A Mercy. I romanen ristar huvudpersonen Florens sin berättelse på väggar och golv i ett hus. Men i början av sin skrivprocess hade Morrison planerat att Florens skulle skriva på ett betydligt mer konventionellt sätt. Kunskap om den här ändringen lyfter fram betydelsen av huset som platsen för Florens berättelse, och öppnar också för en utvidgad förståelse av symbolik och allusion i romanen.

Avhandlingen
”Toni Morrison and the Writing of Place”
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1456242

Kontakt
Alice
Sundman, Engelska institutionen, Stockholms universitet. E-post: alice.sundman@english.su.se

 

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

Presskontakt:

Presstjänsten

Telefon:

08-16 4090

Mobil: