Hur samspelar ekologisk, småskalig matproduktion med bevarandet av vårt biokulturella arv? Är det biokulturella arvet ett hinder eller en möjlighet? Vad
påverkar jordbrukets förutsättningar att driva småskalig, närproducerad mat? Det är några av frågorna som forskare vid Karlstads universitet, Norsk institutt for kulturminneforskning och Høgskolen i Innlandet ska undersöka i projektet Biokuma.

Projektet genomförs i Hedmark, Norge och i Värmland, Sverige och pågår i två år med start nu i oktober. Målet är att stärka möjligheten att bevara och utveckla områdets biokulturella arv, genom att studera småskalig, ekologisk matproduktion på utvalda gårdar på båda sidor gränsen.

-Det biokulturella arvet är natur- och kulturminnen, som skapas i synergi med varandra. Det omfattar till exempel biologisk mångfald, ortsnamn, historiska byggnader, traditioner med mera. Risken är stor för att detta arv utarmas, förminskas och skadas till följd av landsbygdens avfolkning och mer storskaliga, industriella produktionsformer inom jord- och skogsbruk, säger Eva Svensson, forskare i historisk arkeologi och miljövetenskap vid Karlstads universitet.

Projektet handlar om att studera hur småskalig, ekologisk matproduktion fungerar i praktiken, med hänsyn till förvaltning av biokulturellt arv. Tanken är även att arbeta fram rekommendationer för arbetsmetoder och processer som gynnar det biokulturella arvet. Eftersom förhållandena för biokulturellt arv och alternativ matproduktion skiljer sig åt mellan Norge och Sverige, ska projektet även undersöka om och hur positiva erfarenheter på ömse sidor gränsen kan användas.

– Matproduksjon handler grunnleggende sett om kultivering av naturen. Derfor vil vi studere sammenhengene mellom natur og kultur, og de lange linjene i utvikling og ivaretakelse av den biokulturelle arven. Vi ønsker å lære om hvordan økologiske gårder jobber i dag og hva som eventuelt er til hinder for dem, säger Hilde Rigmor Amundsen, arkeolog och forskare vid Norsk Institutt for kulturminneforskning.

Forskarna kommer bland annat att intervjua lantbrukare på utvalda ekologiska gårdar i Värmland och i Hedmark, konsumenter vid Reko-ringar, gårdsbutiker och andra försäljningskanaler. I projektet ingår även att kartlägga utbildningar på gymnasie- och högskolenivå, lärlingsprogram, volontärarbete och andra sätt att överföra kunskap och erfarenheter inom området.

Projektet drivs av Karlstads universitet och Norsk institutt for kulturminneforskning, i samarbete med Høgskolen i Innlandet. Övriga samarbetsparter är Länsstyrelsen i Värmland, Skogsstyrelsen (Värmland-Örebro), Förbundet Svensk Fäbodkultur och utmarksbruk, Föreningen Värmlands Säterkultur, Hedmarken Landbrukskontor, Innlandet fylkeskommune ved Jønsberg videregående skole samt foreningen Norsk seterkultur med stöd av Interreg Sverige-Norge, Europeiska utvecklingsfonden, insatsområde Natur och kulturarv. Projektperioden är två år.

För mer information kontakta:

Eva Svensson, professor i miljövetenskap, Karlstads universitet, tel: 054-700 15 58, eva.svensson@kau.se

Hilde Rigmor Amundsen, Norsk institutt for kulturminneforskning, tel: +47 970 02 244, hilde.amundsen@niku.no

Karlstads universitet präglas av utbildning och forskning av hög kvalitet i kombination med aktiv samverkan med det omgivande samhället. Universitetet har cirka 16 000 studerande och cirka 1 200 anställda.

Presskontakt:
Christina Knowles
Telefon:
054-700 10 23
Mobil:
070-887 22 47
Epost:
christina.knowles@kau.se