SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) presenterar en prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från romkornet och kläckningen fram till fångsten och kräftfatet.

I Vättern beräknas att den relativa fångsten 2019 landar på 137 gram matkräftor per bur och natt, en rejäl uppgång med nästan trettio procent jämfört med förra året, då fångsterna hade gått ner sedan 2017. Totalfångsten i yrkesfisket beräknas till 151 ton om fisketrycket blir normalt och fisket pågår säsongen ut.

Så här dags på året, i semestertider och med datumet för den ”klassiska” kräftpremiären i dagarna, har SMHI trots sina resurser haft problem med väderprognoserna. Samtidigt efterfrågas en uppskattning av hur kräftfisket är och kommer att bli i år. Trots en kall maj hade juni och juli mer normala temperaturer så fisket är redan i gång, då kräftorna har hunnit ömsa, bli hungriga och gå in i burarna. Rapporterna hittills har visat på en normal till bra säsong. Rådet i år är, som oftast, att vänta med kräftfisket till slutet av augusti för att få bra fångster med välmatade kräftor. Från Finland, där fiskesäsongen startade den 21 juli, rapporteras också om en normal till bra kräftsäsong. Hur fisket blir i år vet vi med säkerhet först efter avslutad säsong.

Men med långa tidsserier av provfisken och fångster som underlag kan man göra en prognos, ett kräftindex, för hur fångsterna i en sjö kommer att bli.

– Alla vill veta hur fisket kommer att bli i största allmänhet, men det krångliga är att man måste skräddarsy en modell för varje enskild sjö, säger Lennart Edsman, forskare vid SLU Aqua. Fångsterna och effekterna av klimatet påverkas av sjöns storlek, djup, näringsstatus, vattenkemi, konkurrens från andra organismer, rovfisksamhället, beståndets täthet, skyddsmöjligheterna, bottensubstratet och var i landet sjön befinner sig.

Det gör att varje sjö kräver en helt unik prognosmodell med olika tidsförskjutningar av klimateffekterna och med hänsyn till vilka stadier i kräftans liv som är viktiga just där.

– I modellen för Vättern testade vi temperaturens betydelse för fyra kritiska faser i en kräftas liv: överlevnaden för rommen innan kläckningen, rekryteringen, tillväxten strax innan kräftorna blir fångstbara samt vuxna kräftors vinteröverlevnad, säger Lennart Edsman.

Kräftindex för Vättern visade att en bra fångst ett år hade en negativ effekt på fångsten nästa år. Det som hade störst betydelse för hur fångsten blev var stress genom stora variationer i vintertemperaturen två år tidigare. Fångsterna per bur beräknas i år bli nästan trettio procent högre jämfört med förra året.

Kräftindexet har utarbetats i samarbete med Ekoll AB i Malmö och projektet har delfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten.

Läs mer/ Fördjupning:

Bohman, P., Edsman, L., Sandström, A., Nyström, P., Stenberg, M., Hertonsson, P., & Johansson, J. (2015). Predicting harvest of non-native signal crayfish in lakes—a role for changing climate? Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 73(5), 785-792.

Kontaktperson:

Lennart Edsman, SLU, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)

lennart.edsman@slu.se

Tel 010-478 42 26

Presskontakt:
Mikael Jansson
Telefon:
018-67 14 56
Mobil:
073-3707111
Epost:
Mikael.Jansson@slu.se