Aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) är en fortsatt stark trend, men är det så bra för kreativitet, interaktion och social gemenskap som det sägs? Och vad med pandemin?

– Vår studie utmanar föreställningen att ABW är kostnadseffektivt, men också om det verkligen stimulerar kreativitet och sociala relationer, säger Hanne Berthelsen, docent vid Malmö universitet, som tillsammans med professor Tuija Muhonen nyligen publicerat en vetenskaplig artikel om aktivitetsbaserade kontors påverkan på arbetsmiljön inom akademin.

Intervjustudien är en uppföljning av en tidigare enkätstudie från 2018 bland medarbetarna på Niagara, ett av Malmö universitets hus, som visade att de anställda trivdes sämre med sina jobb efter att aktivitetsbaserade arbetsplatser införts. Fler valde också att jobba hemifrån.

Fler jobbade hemma
Medarbetare och chefer som intervjuades i den nya studien var missnöjda med den fysiska arbetsmiljön, som bristande kontroll över ventilation, ljus och temperatur. I den öppna kontorsmiljön kände de att det var svårt att värja sig mot ljud- och synintrycken. Huset upplevdes också som anonymt och icke-akademiskt.

Ett annat problem som kom upp var att de intervjuade inte heller kände sig delaktiga i processen inför ABW, utan helt enkelt fick ”gilla läget”. I linje med tidigare forskning upplevdes inte arbetsmiljön som passande för arbete som kräver avskildhet och koncentration. Därför valde medarbetarna att jobba hemma i större utsträckning.

– Ökat hemarbete i sig gjorde att den psykosociala arbetsmiljön blev sämre. Man förväntar sig att spara pengar och vill ladda det med positiva värderingar som att man vill främja samarbete, kreativitet och interaktivitet. Men det finns egentligen inga belägg för detta i forskningen, säger Tuija Muhonen.

I själva verket ökade mejlandet medarbetarna emellan, eftersom det kan ta emot att störa kontorsgrannen med en fråga i ett öppet landskap. Mejlen i sig bidrog till stressen och risken för missförstånd blev större. Och istället för ett snabbt samtal kollegor emellan fick de boka mötesrum. Om kollegan ens var på plats, alltså.

Trots att otaliga studier visar på ABW:s nackdelar fortsätter arbetsgivare att övergå till öppna landskap där aktiviteten avgör var du sitter. Frågan har också diskuterats vid andra lärosäten. På Niagara har forskarna sedan studierna genomfördes dock fått egna skrivbord i mindre eller större kontorslandskap.

Ökad smittspridning
Med coronapandemin har också risken för ökad smittspridning i öppna landskap seglat upp på agendan.

– Redan innan pandemin visade flertalet studier på ökad smittspridning i öppna kontorsmiljöer med mer självrapporterad ohälsa, och fler sjukskrivningar jämfört med traditionella kontorsmiljöer, säger Tuija Muhonen.

Det handlar inte om att alla ska få ett eget rum.

– Men kanske två eller tre kan dela på ett rum, istället för att femton gör det, säger Hanne Berthelsen.

Kontakt:
Tuija Muhonen, professor arbetsvetenskap, 070-2327451, tuija.muhonen@mau.se
Hanne Berthelsen, docent ledarskap och organisation, hanne.berthelsen@mau.se

Fakta: Så här gick studien till
11 forskare och 12 avdelnings- eller institutionschefer intervjuades av forskargruppen på uppdrag av dekanerna vid berörda fakulteter i Malmö universitets nya hus Niagara.

————————————————————————-

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Presskontakt:
Ellen Albertsdóttir
Telefon:
070 083 14 20
Mobil:
040 665 80 82
Epost:
ellen.albertsdottir@mau.se